Nordens Tidning 1
hon och fortsatte: – Styrdokumenten idag är tydli
ga, men de fokuserar bara på mätbarhet och resultat. Den psykosociala hälsan försämras. Man ska ha bra betyg men man får inte veta varför. Vi får bara veta att vi ska vara där, prestera och få betyg. Men vi kan inte ha en skola som förbereder ungdomar för samhället som det såg ut för 20 år sedan. Då tappar vi generationer. Lösningen är att skapa en skola som de unga vill vara i. UR:s VD Erik Fichtelius, som också deltog i paneldiskussionen, påpekade att det inte är första gången svensk skola är i kris. – Alla ska ha fingrarna i syltburken, sa Lagerlöf i uppdrag att skriva en geografibok för att förbättra elevernas geografikunskaper. Det blev Nils Holgerssons underbara resa. Vi ställde oss frågan hur vi skulle gestalta geografiundervisningen på ett modernt sätt. Det resulterade i UR-programmet ”Geografens testamente”. Då var det Lagerlöf, nu är det UR. UR är en del av public service tillsammans med Sveriges Radio och SVT. UR:s uppdrag är att producera och sända kunskapsprogram som breddar, kompletterar och förstärker det som andra gör inom utbildningsområdet. Programmen kan användas från förskola till högskola. Erik Fichtelius menar att läsning är grunden för lärandet, men att UR samtidigt arbetar för att vidga textbegreppet och även ta med ljud och bild i undervisningen. – Public service innebär en unik möjlighet till folkbildning eftersom det är tillgängligt för hela befolkningen. Nu finns 9 000 program fritt tillgängliga på nätet. Det är en helt otrolig kunskapsskatt. – För hundra år sedan fick Selma LARS ILMONI, ansvarig för utbildning, forskning och innovation på Företagarna, representerade arbetsgivarna. Han menade att företagens behov av utbildade ungdomar ser olika ut och att begreppet ”Hiring for attiutde” blir allt vanligare. Det som många företagare efterfrågar mest är kreativitet. – Skolan borde lita mer på hur man löser uppgifter och var man hittar lösningar. Hur värdesätter man egenskaper och kompetenser som kreativitet, kommunikativ förmåga, kritiskt tänkande? Det är en utmaning för skolan och lärarna som har en central roll. Det krävs nya perspektiv och nya pedagogiska grepp Skolan borde lita mer på hur man löser uppgifter och var man hittar lösningar. i lärarutbildningen. Skolan ska vara en experimentverkstad. Seminariet avslutades med en diskussion mellan talarna. Under denna lyfte Hans Albin Larsson fram vikten av att skolan ger eleverna en bred allmänbildning. – Man kan inte bli kreativ om man inte har någon kunskap att utgå från. Om alla får ett gott språk så har man gett dem det värdefullaste instrumentet att påverka landets utveckling. De värden som är oberoende av tid måste läras in oavsett teknik och annat. I en skattefinansierad skola måste det finnas samhällsengagemang, menade han. Mimmi Garpebring menade att skolan måste vara givande och utformas så att eleverna hittar gnistan och vill vara där. Och att det måste föras en diskussion om vad kunskap är. – Det finns ingen motsättning mellan bildning och utbildning, båda sakerna är lika viktiga. Skolan är till för att lära eleverna socialiseras. – Det måste byggas en ny sorts lärare. och hinner inte med. Vi måste ha lärare som är ledare i klassrummet. Erik Fichtelius påpekade att kunskap är något människor i det moderna samhället inhämtar överallt och inte bara i skolan. – Vi lär oss genom våra sinnen och därför behöver vi leta efter mer gestaltning i lärandet. Han menade också att läsförståelse är det som är viktigast att få med sig från skolan och att det är vuxenvärldens ansvar att se till att alla får med sig det. Vi kan inte ha en skola som förbereder för samhället som det såg ut för 20 år sedan. Idag har lärarna för mycket att göra HANS ALBIN LARSSON kommenterade det faktum att det idag ofta sägs att ungdomar vill att ”allt ska vara roligt” och att det även gäller skolan. – Om allting ska vara roligt blir tidsperspektivet väldigt kort. Snarare är det viktigt att vänja barn vid att skolan är en arbetsplats. De behöver förstå att de inte är världens centrum. De behöver utvecklas och känna att utmaningarna är möjliga att klara. Det i sin tur kräver att man lägger ribban olika för alla och därför behövs det både bredd- och elitsatsningar, avslutade han. nordens tidning nr 3 | 2013 17 FOTO: MAGNUS FRÖDEBERG/NORDEN.ORG