Advokaten 1
NYHETER Förslag om fjärde penningtvättsdirektivet
och advokatverksamhet Advokatbolagen föreslås ställas under Advokatsamfundets direkta tillsyn. Finansdepartementet har lagt fram ett förslag till hur EU:s fjärde penningstvättsdirektiv ska genomföras i Sverige när det gäller advokatverksamhet. Advokatsamfundets ställföreträdande chefsjurist Johan Sangborn har ingått som expert i en referensgrupp i arbetet. Förslagen innebär bland annat att advokatbolagen ska ställas under Advokatsamfundets direkta tillsyn när det gäller regelverket för penningtvätt och finansiering av terrorism. De bestämmelser i rättegångsbalken som gäller för tillsyn över och ingripande mot advokater ska gälla även för advokatbolagen i tillämpliga delar. Promemorian bedömer inte att biträdande jurister är att betrakta som oberoende jurister i direktivets mening. Därför föFöre detta kammarrättslagmannen Christer Sjödin har biträtt Finansdepartementet med att utarbeta promemorian Tillsyn över och ingripanden mot advokatverksamhet vid tillämpning av penningtvätts regelverket. reslås att de inte ska omfattas av lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Promemorian föreslår att en möjlighet att besluta om sanktionsavgift vid överträdelser av regelverket ska införas, utöver de ingripanden som kan göras mot advokater och advokatbolag enligt bestämmelserna i rättegångsbalken. Det ska också införas en möjlighet att besluta om en sanktionsavgift mot personer i ledningen för ett advokatbolag och om ett tillfälligt förbud att ha en sådan befattning, för att tillgodose direktivets krav på att ingripanden ska kunna göras mot sådana personer. Enligt förslaget ska Länsstyrelsen i Stockholms län – efter Advokatsamfundets disciplinnämnds överlämnande av frågan – fatta beslut om sanktionsavgift och tillfälligt förbud, medan Advokatsamfundet ska besluta om övriga ingripanden vid överträdelse av penningtvättslagen. Promemorian föreslår också att Advokatsamfundet ska ges möjlighet att genomföra undersökning på plats hos en advokat eller ett advokatbolag, när det anses nödvändigt för tillsynen. ändringarna ska genomföras genom en ny lag: lagen om tillsyn över och ingripanden mot advokatverksamhet i vissa fall. Den nya lagen ska gälla utöver vad som sägs i rättegångsbalken. Dessutom genomförs ändringar i flera andra lagar. Advokatsamfundet och andra remissinstanser ska yttra sig över förslagen i promemorian senast den 3 september 2018. Stort behov ger ständiga säkerhetskontroller i domstolarna Högst tre månader i taget får en domstol fatta beslut om säkerhetskontroll vid entrén. I praktiken fattar många domstolar nya beslut var tredje månad. Men det handlar inte om att kontrollerna permanentats, menar lagmannen i Stockholms tingsrätt. Dagens regler om säkerhetskontroller i domstolarna infördes 2012, och ger möjlighet för lagmannen att besluta om säkerhetskontroller i tre månader. Sedan lagändringen har allt fler domstolar byggt permanenta kontroller med larmbågar och anställt ordningsvakter för kontrollerna, och på många håll fattas upprepade beslut om säkerhetskontroll var tredje månad. 10 Stockholms tingsrätt är en av de domstolar som fortlöpande fattat beslut om fortsatta säkerhetskontroller. Men lagmannen Gudrun Antemar vill inte se säkerhetskontrollen som permanent. − Det är viktigt att peka på att vi gör en prövning var tredje månad. Jag tar då in ett yttrade från polisen, och vi tittar på de föremål som stoppats i kontrollen, innan vi fattar beslutet. Det görs överväganden varje gång och beslutet är inte slentrianmässigt, säger Antemar. Stockholms tingsrätts läge mitt i Stockholm, den stora mängden besökare och att tingsrätten håller i många stora och Gudrun Antemar. uppmärksammade mål är några faktorer som gör att säkerhetsbehovet är stort, enligt Gudrun Antemar. Sedan någon månad hålls alla häktningsförhandlingar under helger i hela Stockholmsområdet vid tingsrätten vilket ökat trycket ytterligare. Varje tremånadersperiod har vakterna vid entrén dessutom hittat farliga föremål som knivar hos besökare. Stockholms tingsrätt har förutom larmbågar och vakter även tillgång till röntgen, vilket gör att kontrollerna går snabbare. Ändå kan det ibland uppstå köer, konstaterar Gudrun Antemar. Trots det inträffar sällan incidenter. En förklaring till att kontrollerna för det mesta löper smidigt och konfliktfritt är, enligt Antemar, att personalen arbetar mycket med ett gott bemötande av alla besökare. Säkerhetskontrollerna kan naturligtvis ses som en begränsning av öppenheten i domstolarna. För Gudrun Antemar handlar det därför alltid om en avvägning mellan öppenhet och säkerhet. − Vi ska ha öppna och trygga domstolar, men verkligheten ser så ut att jag hittills bedömt att det behövs säkerhetskontroll. Det behövs för att alla som arbetar här, rättens ledamöter, advokater, åklagare och besökare, ska känna att det är tryggt att vara här, säger hon. UÖ ADVOKATEN NR 5 • 2018 FOTO: TOM KNUTSON