Advokaten 1
NYHETER Domarnämnden vill ha advokat i HD Domarnä
mnden föreslår advokat Eric M. Runesson, delägare på Sandart & Partners Advokatbyrå, till nytt justitieråd i Högsta domstolen, när domstolens ordförande Stefan Lindskog går i pension senare i år. DomarnämnEric M. Runesson. den skriver i sitt protokoll: ”Eric Runesson framstår som en synnerligen skicklig jurist med sådana erfarenheter och kvalifikationer att han måste anses ingå i kretsen av landets främsta jurister.” Eric M. Runesson har varit ledamot av Advokatsamfundet sedan 1993 och ingår i samfundets huvudstyrelse sedan 2014. Beslutet om att utse justitieråd fattas av regeringen. Förslag om resning vid nya åldersuppgifter Domstolen ska kunna pröva ett fall på nytt om det visar sig att den första domen bygger på felaktiga uppgifter om den tilltalades ålder. Det föreslår utredaren Per Lennerbrant i en departementspromemoria. En persons ålder har stor betydelse för valet av påföljd. Om domstolen utgår från en åldersuppgift som inte stämmer kan det leda till att en person får en för lindrig påföljd. Utredaren vill råda bot på detta genom att öppna för resning till den tilltalades nackdel om det kommer fram nya uppgifter i efterhand om att en dömd person sannolikt var äldre än vad domstolen funnit. För att domen ska prövas på nytt krävs det att brottet kan leda till mer än ett års fängelse. Även resning till den tilltalades fördel ska vara möjlig om det i efterhand framkommer att den tilltalade var yngre än vad domstolen utgått ifrån. Resning vid nya uppgifter om den tilltalades ålder, Ds 2018:19 12 Rättssäkerheten kan hotas En rad rättsläkare har under våren lämnat Rättsmedicinalverket. Nu befarar en av de avhoppade experterna att krisen på verket ska hota rättssäkerheten. Rättsmedicinalverket, i synnerhet dess enhet i Uppsala, har under det gångna året drabbats av en rad avhopp och mycket kritik från anställda och tidigare anställda. Under våren har tre specialistläkare inom rättsmedicin och en ST-läkare valt att sluta i Uppsala, och från den första juli är endast en specialist i tjänst. Tidigare var de åtta. I dagsläget klarar Uppsalaenheten, som ansvarar för totalt fyra län i Mellansverige, inte ens att upprätthålla sin egen jourverksamhet. Överläkaren och före detta avdelningschefen Tommie Olofsson är en av dem som sagt upp sig. Bakom Olofssons beslut att lämna verket ligger bland annat uppdraget att genomföra medicinska åldersbedömningar enligt en metod som, enligt Olofsson och en hel rad forskare, inte är vetenskapligt validerad. Men också mycket annat. – Jag tror att åldersbedömningarna blev droppen för mig och många andra. När jag analyserar det som hänt märker jag också att dessa speglar ett större problem i Rättsmedicinalverkets kultur, säger Tommie Olofsson. Han beskriver att det förutom befintliga kvalitetsbrister inom rättsmedicin sker en gradvis nedmontering av kvaliteten på arbetet, vilket fått framför allt rättsläkarna i Uppsala, men även professorerna, att reagera kraftigt. Bland annat har uppdraget Tommie Olofsson. att genomföra kroppsundersökningar av målsägande och misstänkta delvis flyttats från rättsläkarna till externt rekryterade FD-läkare som fått en två dagars snabbkurs i skadedokumentation. Rättsläkarna bedömer sedan deras skadedokumentation och utfärdar ett yttrande utifrån dessa. – Man har infört ett mellansteg, och därmed minskar bevisvärdet av rättsintygen, konstaterar Tommie Olofsson. Tommie Olofsson beskriver att Rättsmedicinalverket blivit toppstyrt, arrogant och ickeMissnöjet på Rättsmedicinalverket har lämnat tydliga spår i den senaste av medarbetarenkäter. I undersökningen uttryckte 88 procent av medarbetarna i Uppsala att de har bristande förtroende för hur verket styrs. RÄTTSMEDICINALVERKET Rättsmedicinalverket har cirka 500 anställda på sex orter. Verket leds av en generaldirektör. Ett insynsråd finns knutet till verket. I övrigt finns ingen utomstående tillsyn. Verksamheten omfattar rättsgenetik, rättskemi, rättsmedicin och rättspsykiatri. Rättsmedicinalverket utför, på uppdrag av regeringen, medicinska åldersbedömningar i asyl ärenden. Metoden, en kombination av magnetkameraundersökning av knäleden och röntgenundersökning av visdomständerna, har fått mycket kritik, bland annat från de forskare i Tyskland som ursprungligen tagit fram metoden, men också från statistiker som underkänner de sannolikhetsberäkningar som bedömningen bygger på. ADVOKATEN NR 5 • 2018