Advokaten 1
NYHETER JO kritiserar rådmannen i Solnamålet Rådm
annen borde ha gått igenom domskälen med de båda nämndemännen bakom den omdiskuterade misshandelsdomen i Solna tingsrätt. Den anser JO, som riktar kritik mot domaren. Bilden är tagen under ett av disciplinnämndens möten hösten 2017. se i saken. Entreprenadbolagets anmälan skulle därför inte föranleda någon åtgärd, beslutade majoriteten i disciplinnämnden. disciplinnämndens ordförande och Advokatsamfundets generalsekreterare var av skiljaktig mening. De ansåg att de fyra advokaterna inte borde ha antagit uppdraget för beställarbolaget mot entreprenadbolaget och att advokaterna allvarligt åsidosatte god advokatsed genom att ändå anta uppdraget. Därför ville de tilldela de fyra advokaterna varning. De ansåg också att de av advokaterna som inte hade frånträtt uppdraget var skyldiga att göra det omgående. Ordföranden och generalsekreteraren menade att de fyra advokaterna hade varit skyldiga att upplysa beställarbolaget om advokatfirmans tidigare uppdrag för entreprenadbolaget. En förutsättning för att det var att entreprenadbolaget löste advokaterna från deras tystnadsplikt. Men det följde av anmälan och skriftväxlingen att entreprenadbolaget inte lämnade något sådant medgivande och inte skulle ha gjort det. Redan till följd av det var advokaterna skyldiga att ADVOKATEN NR 5 • 2018 avböja uppdraget för beställarbolaget mot entreprenadbolaget. De skiljaktiga konstaterar att det är grundläggande att en advokat inte får anta ett uppdrag om det finns en intressekonflikt eller beaktansvärd risk för intressekonflikt. De understryker att det räcker att det finns risk för att kunskap som omfattas av advokatens tystnadsplikt kan ha betydelse i saken för att advokaten ska vara förhindrad att anta uppdraget. De framhåller också att uttrycket ”kunskap som omfattas av advokatens tystnadsplikt” inte är begränsat till sakomständigheter, utan även omfattar kännedom om individers personlighet, ett företags förhållningssätt och strategier, styrkor och svagheter, eller andra förhållanden av liknande art. I den skiljaktiga meningen konstateras att det framgår att den advokat som hade varit bolagsjurist hos entreprenadbolaget var advokat på advokatfirman innan han övergick till bolagsjuristtjänsten, att projektet pågick medan han var anställd som bolagsjurist och att han deltog i möten där projektet diskuterades och där förhållandet till beställarbolaget berördes. Enligt de skiljaktigas mening visade utredning i disciplinärendet att det fanns risk för att kunskap som omfattades av advokatens tystnadsplikt kunde ha betydelse för skiljetvisten. Enligt deras uppfattning får en bolagsjurist normalt en mer övergripande och ingående kännedom än rena sakomständigheter än vad en advokat får som ombud. de skiljaktiga bedömde att bankundantaget inte kan tillämpas, eftersom det var fråga om ett vertikalt jävsförhållande – ett förhållande som kan kopplas till närheten till en koncerngemensam funktion med tillgång till övergripande information och kunskap som rör såväl sakomständigheter som förhållningssätt, strategier och liknande, och eftersom saken hade mycket stor betydelse för entreprenadbolaget. De ansåg också att en intresseavvägning var utesluten, eftersom det förhållande som utgjorde hinder för att anta uppdraget mot entreprenadbolaget – advokatens tidigare anställning som bolagsjurist där – var väl känt och tydligt då uppdraget antogs. I den uppmärksammade domen friades en person för misshandel, bland annat med hänvisning till att den misstänkta kom från en bra familj. Domen ledde till att nämndemännen stängdes av från sitt uppdrag och uteslöts ur Centerpartiet. Diskussionerna, där det ockLars Lindström. så förekom påståenden om att rådmannen ska ha skrivit andra domskäl än de som egentligen framfördes, fick JO Lars Lindström att inleda ett initiativärende. I beslutet, som kom i slutet av maj, konstaterar Lars Lindström att det inte finns några krav på att nämndemän ska granska en dom innan den meddelas, och att det av praktiska skäl sällen görs. Samtidigt finns det starka skäl att i de fall, då juristdomaren anser att nämndemännen är på väg mot en oriktig dom, skriva ett utkast och visa nämndemännen. Därmed kan man undvika misstag. Dessutom minskar, enligt JO, risken att nämndemännen efteråt hävdar att den skrivna domen inte stämmer överens med vad de kom fram till under överläggningen. – När man läser domskälen i det aktuella fallet kan man rimligen inte komma fram till någon annan slutsats än att juristdomaren borde ha gått igenom de skrivna domskälen med nämndemännen innan domen expedierades. Hon kan därför inte undgå kritik, kommenterar Lars Lindström. UÖ 15 FOTO: MICKE LUNDSTRÖM