Advokaten 1
VÄRLDEN ILAC utsåg hedersmedlemmar vid årsmötet I
nternational Legal Assistance Consortium, Ilac, utsåg vid sitt årsmöte i Stockholm den 30 maj Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg och FN:s tidigare undergeneralsekreterare och rättschef Hans Corell till livslånga hedersmedlemmar av ILAC. ILAC, som grundades 2002, är en icke-statlig organisation som med hjälp av rättsliga experter arbetar med att återuppbygga rättsväsendet i länder under eller efter konflikter eller som är på väg mot fred och demokrati. ILAC har mer än 50 juridiska organisationer och experter på juridik och mänskliga rättigheter världen över som medlemmar. Sveriges advokatsamfund är en av de organisationer som tillsammans med FN, American Bar Association och International Bar Association var med om att grunda ILAC. Rumänien och Litauen fälls för CIA-läger Rumänien och Litauen bröt mot flera av Europakonventionens artiklar genom att låta CIA inrätta hemliga fängelser där fångar torterades. Det fastslår Europadomstolen i två avgöranden i slutet av maj. Domarna gäller två misstänkta terrorister som gripits av CIA och sedan transporterats till läger i Rumänien respektive Litauen, där de torterats. Genom att tillåta detta har de båda staterna brutit mot såväl artikel 3 om förbud mot tortyr, som artikel 5 (rätten till frihet och säkerhet) och artikel 8 (skydd för privatlivet). Europadomstolen rekommenderar de båda staterna att genomföra noggranna undersökningar av det inträffade. Båda de sökande i målen hålls i dag i förvar i Guantánamo Bay. al-Nashiri mot Rumänien (ansökan nr 33234/12) Abu Zubaydah mot Litauen (ansökan nr 46454/11) 16 Jason Pobjoy gästade Stockholms universitet för att tala utifrån sin bok The child in international refugee law, som kom ut förra året. Barnkonventionen underskattat verktyg i migrationsrätten Barnkonventionen är den mest ratificerade människorättskonventionen i världen och borde användas betydligt mer i migrationsrätten enligt advokaten och forskaren Jason Pobjoy. Pobjoy kombinerar verksamhet som advokat inom offentlig rätt, mänskliga rättigheter och migrationsrätt, med forskning inom fältet barns rättigheter. Pobjoy kunde vid ett seminarium arrangerat av Stockholms universitet ge en rad praktiska exempel på hur barnrätten vägs in, eller inte vägs in, i migrationsrättsliga bedömningar. Liksom flera av åhörarna har Jason Pobjoy sett många exempel på hur barns rättigheter och barns egna flyktingskäl kommer bort inom migrationsrätten. Och även när dessa lyfts fram görs det ofta utifrån de allmänna människorättskonventionerna snarare än barnkonventionen. – Barnkonventionen är en av de mest genomarbetade konventionerna, och den mest ratificerade. Varför då gå omvägen via andra instrument, frågade Jason Pobjoy, som vill se en ökad acceptans för att barnkonventionen i sig själv räcker långt när barns skyddsskäl ska prövas. Han pekade på tre olika sätt som barnkonventionen kan bidra: l För att säkra barnets processuella rättigheter i prövningen, bland annat genom artikel 12, barnets rätt att höras. l För att tolka flyktingskonventionen. Barnkonventionen SEMINARIUM The Child in International Refugee Law Forskningssatsningen Barn, migration och integration vid Stockholms universitet arrangerade den 1 juni ett seminarium med Jason Pobjoy, barrister vid Blackstone Chambers i London och forskare vid Refugee Studies Centre vid universitetet i Oxford. är här betydelsefull för att belysa vad som utgör förföljelse i förhållande till barn. l Som en oberoende källa och garant för barnets särskilda rättigheter. Här är artikel 3, att barnets bästa alltid ska komma i första rummet, särskilt intressant. jason pobjoy fick också frågor om hur principen om barnets bästa ska komma in i bedömningen av om det finns skäl för uppehållstillstånd. Han påpekade att det första steget alltid bör vara att fastslå vad som är barnets bästa, och att det inte alls alltid är att stanna i det land man flytt till. Men även när man finner att ett uppehållstillstånd är det bästa för barnet, måste detta vägas mot andra hänsyn. Det kan exempelvis handla om behovet av en kontrollerad flyktingpolitik eller säkerhetsskäl i det nya landet. UÖ ADVOKATEN NR 5 • 2018 FOTO: ULRIKA ÖSTER