Advokaten 1
REPORTAGE SEMINARIUM MED EU-DOMSTOLEN Grundprinci
p för EU är i fara Kan principen om ömsesidigt erkännande upprätthållas? Det var temat för UD:s och Justitiedepartementets seminarium när EU-domstolen besökte Sverige i maj. JK Anna Skarhed var moderator. TEXT: MAGNUS ANDERSSON E U-domstolens ordförande Koen Lenaerts underströk hur viktig principen om ömsesidigt erkännande, som grundar sig på principen om ömsesidigt förtroende, är: – Den kan sägas vara Europeiska unionens DNA! Den är en klok uppfinning av jurister och politiker för att upprätthålla balansen mellan den europeiska enheten och den nationella mångfalden. Lenaerts framhöll att så länge ömsesidigt erkännande och principen om ömsesidigt förtroende som utgångspunkt i målen, sa Lenaerts. I sitt yttrande 2/13 klargjorde domstolen ”STATERNA man talar om den inre marknaden, där principerna om ömsesidigt erkännande och ömsesidigt förtroende först såg dagens ljus, förstärker principerna frihet, liberalisering av handel och alla ekonomiska faktorer. Men inom området frihet, säkerhet och rättvisa innebär principerna tvärtom en begränsning av friheten och av liberaliseringarna på ett mycket tekniskt sätt. Han nämnde exempel på hur principerna tillämpas i EUdomstolens mål om den europeiska arresteringsordern, överföring av asylsökande enligt Dublinförordningen och överföring av barn i vårdnadstvister enligt Bryssel II bis-förordningen. – Domstolen har i sin praxis understrukit den absoluta karaktären hos principen om 18 BEHÖVER BYGGA UPP ETT SYSTEM SOM KAN MOTSTÅ ETT MÖJLIGT FRAMTIDA FÖRSÖK TILL FIENTLIGT ÖVERTAGANDE FRÅN EN AUKTORITÄR REGIM.” mats melin att en medlemsstat som verkställer ett rättsligt avgörande från en annan medlemsstat måste förlita sig på att den andra staten följer unionsrätten – utom under exceptionella omständigheter. Medlemsstaten kan inte kräva att den andra staten tillämpar en högre skyddsnivå för de grundläggande rättigheterna än vad unionsrätten föreskriver. Ett exempel på exceptionella omständigheter är N. S.-målet (C-411/10 och C-493/10), där domstolen fann att det förelåg systembrister i asylförfarandet och mottagningsvillkoren för asylsökande i Grekland som innebar en verklig risk för omänsklig eller förnedrande behandling enligt EU:s människorättsstadga, så att asylsökande inte skulle överföras dit enligt Dublinförordningen. Generaladvokaten Juliane Kokott påminde om att principen om ömsesidigt erkännande följer av ömsesidigt förtroende, som i sin tur är grundat på delade värderingar, särskilt de värderingar som slås fast i artikel 2 i EU-fördraget: respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna. – Det ömsesidiga förtroendet som grundar sig på de värderingarna är grundläggande för EU och ligger i den europeiska integrationens hjärta. Att skapa en övernationell union och en gemensam marknad kräver en otrolig mängd förtroende, sa Juliane Kokott. Hon konstaterade att det ömsesidiga förtroendet troligen var mindre kontroversiellt när det gällde den inre marknaden. Men när det gäller området frihet, säkerhet och rättvisa står känsligare frågor på spel. – Vi har insett att det finns lägen där ömsesidigt förtroende skulle vara missriktat och där därför ömsesidigt erkännande skulle vara olämpligt, sa Kokott. KÄNSLIGA FRÅGOR OM BREXIT Juliane Kokott nämnde några aktuella frågor som domstolen överväger i fråga om asylrätt och den europeiska arresteringsordern. Två aktuella mål som rör överlämnanden från Irland är av grundläggande natur, eftersom de rör principen om ömsesidigt förtroende. I det ena målet ställer Irlands högsta domstol frågan om Storbritanniens beslutade utträde ur EU medför att EU-rätten kräver att en medlemsstat nu ska vägra överlämna en person till Storbritannien enligt en europeisk arresteringsorder. – Efter brexit är Storbritannien inte längre bundet av unionsrätten, och därmed är de garantier som underbygger det ömsesidiga ADVOKATEN NR 5 • 2018