Advokaten 1
» om att upphovsrättsreglerna i stor utsträckning
baseras på internationella konventioner, som kräver mycket lång tid och omfattande politiska diskussioner att förändra. Samtidigt förändras tekniken i rasande fart. När nya regler väl kommer på plats är de därför redan ordentligt föråldrade. – Det skulle behövas reformerade regler på global nivå, eftersom internet inte stoppar vid nationsgränserna, konstaterar Per Josefson. Den praktiskt möjliga lösningen blir regler på EUPer Josefson. nivå. Men även dessa tar tid att få fram. Risken är att de direktiv som implementeras redan är inaktuella i förhållande till tekniken, påpekar Josefson. BEHÖVS PRAXIS Trots att lagstiftningen har svårt att hänga med i teknikutvecklingen har rättsväsendet, både i Sverige och i andra länder och i EU-domstolen, producerat en hel del domar om upphovsrättsbrott under de senaste åren. Bakom många av anmälningarna ligger företaget Rättighetsalliansen, som skapades år 2011. Rättighetsalliansen utreder och polisanmäler misstänkta nätbrott av olika slag. – Vi har en hel organisation som agerar inom alla branscher, allt ifrån design till film. Där har vi lärt oss att det fordras en gedigen anmälan i de här ärendena. Sedan biträder vi åtalet och kräver skadestånd. Där har vi utvecklat en standard som väl är unik vad gäller nivåerna för skadestånd för film. Traditionellt handlar det ofta om några kronor per film, medan vi ligger på mångmiljonbelopp, berättar Henrik Pontén. Rättighetsalliansen biträdde nylimet är dock att lagstiftarna har saknat visioner om hur man ska hantera krocken mellan gamla rättigheter och ny teknik, enligt Pontén. – Ett tydligt exempel är strömning, om man får strömma från en illegal tjänst. Här har lagstiftaren blandat ihop rätten att göra tillfälliga kopior med att titta på utsändningarna, och kommit fram till att det skulle vara tillåtet att nyttja dessa illegala tjänster. Vi menar att det är en felaktig tolkning av ett EU-direktiv. Det borde vara en självklarhet för lagstiftningen att själva källan inte kan vara olaglig, fastslår Henrik Pontén, som anser att de oklara signalerna i denna fråga har bidragit till strömningens popularitet. Kammaråklagare Anna Ginner delar inte bilden av ”En del i kritiken från Pirate Bay-tiden, att allt ska vara gratis, är helt oseriös. Det draget tror jag inte ett osäkert rättsläge. – Frågan om tillgängliggörande för allmänheten, det som kom upp med Swefilmer och Dreamfilm, tyckte jag var klar enligt svensk lag och praxis redan innan. Om man driver en sajt med länkar till filmer så tillgängliggör man för allmänheten på ett olagligt sätt, säger hon. Även advokat Karin Cederlund anär särskilt starkt i dag. Däremot kan man fortfarande konstatera att det upphovsrättsliga regelverket passar rätt dåligt i förhållande till internet och den nya tekniken.” per josefson gen åtta olika filmbolag i det så kalllade Swefilmer-målet. Hovrätten för Västra Sverige dömde i mars i år en av de två misstänkta till fyra års fängelse för brott mot upphovsrättslagen och penningtvätt, sedan han tillsammans med en annan person olagligt laddat upp filmer till en webbplats varifrån besökare sedan kunnat strömma film. Hovrätten tilldömde också ett av filmbolagen ett skadestånd på 2,2 miljoner kronor för en film. Rättighetsalliansen har överklagat skadeståndet till Högsta domstolen, och väntar nu på besked om eventuellt prövningstillstånd. – Det behövs vägledande praxis på området, det finns många frågetecken där, säger Henrik Pontén. Henrik Pontén betonar att immaterialrätten är en viktig tillgång för Sverige, som bidrar med stora ekonomiska värden. Immaterialrätten är en konkurrensfaktor, och behöver därför värnas, menar han. Proble32 32 ser att just den frågan om strömning av olagligt uppladdat material är klarlagd. Däremot finns rättsliga oklarheter i andra sammanhang, som kan skapa problem. – Ett av dem är oklarheterna kring vad som är överföring till allmänheten, vilken gör reglerna svåra att tilllämpa och att det blir oförutsägbart. Ett sådant oförutsägbart regelverk kan ju vara hämmande för utvecklingen av digitala tjänster, säger advokat Karin Cederlund. Visserligen har det kommit en del domar från EU-domstolen kring detta, men det är inte alltid domarna skapar klarhet, menar både Karin Cederlund och Monique Wadsted. – Praxisen från unionsdomstolen har blivit lite av ett lapptäcke, där domarna ger en känsla av att vara in casu-bedömningar. Man tittar på en speciell situation och gör en bedömning anpassad efter den situationen, så det kan vara svårt att få syn på exakt vad som är överföring och var gränsen går mellan det som är ett upphovsrättsligt förfogande och det som inte är det, säger Karin Cederlund. BLOCKERINGSFRÅGAN DELAR Att anmäla misstänkta upphovsrättsbrott och driva skadeståndskrav i rätten är inte det enda vapen som rättighetshavarna har till sitt förfogande, enligt EU-rätten. Enligt EU-direktivet om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i ADVOKATEN NR 1 • 2018