Advokaten 1
informationssamhället, det så kallade infosocdire
ktivet, har EU-staterna möjlighet att begära att ”mellanhänder” stoppar pågående intrång i upphovsrätten på internet. Regeln är i Sverige implementerad genom 53 b § upphovsrättslagen. Frågan om reglerna innebär att nätoperatörer kan åläggas att blockera vissa webbplatser som sprider illegalt uppladdat material var länge oprövad. Men 2015 prövade Stockholms tingsrätt ett krav från fem film- och musikbolag på att internetoperatören Bredbandsbolaget skulle blockera Pirate Bay och en annan filmsajt. Tingsrätten sa nej, med motiveringen att ”Bredbandsbolagets verksamhet och agerande i det aktuella fallet inte utgör medverkan enligt svensk lag”. Två år senare kom dock Patent- och marknadsöverdomstolen till den motsatta slutsatsen, och förelade Bredbandsbolaget att blockera de aktuella filmsajterna. Advokat Per Josefson var ombud för Bredbandsbolaget i målet. Han är mycket kritisk till Patent- och marknadsöverdomstolens dom. – Domen utmynnade i att operatören måste blockera vissa adresser på nätet. Men dessa ändras ju hela tiden, vilket gör blockeringen mer eller mindre verkningslös, säger han. Josefson anser också att domen skapar ett stort mått av rättsosäkerhet, eftersom Sverige troligen inte har implementerat infosocdirektivets artikel 8.3 på ett korrekt sätt, vilket också Lagrådet påpekade i samband med implementeringen. – Första instans kom i praktiken är politikernas roll är att skapa detta. Nu blir det mest innehållslösa uttalanden om behovet av immaterialrätt. BETALAR OPERATÖREN I STÄLLET Per Josefson ser en stor risk i att lägga ett ansvar på nätoperatörer, som enbart tillhandahåller själva infrastrukturen för nätet. – Det får inte finnas någon osäkerhet om vilket ansvar operatörerna har. De är ju kommersiella aktörer, och som sådana vill de undvika risker. Om ansvaret läggs på dem löper vi risk för att de börjar begränsa informationsutbudet på internet, fastslår Per Josefson, och tillägger att det fria informationsflödet över nätet i dag är fundamentalt för demokratin. Advokat Monique Wadsted anser däremot att internetoperatörerna borde ta konsekvenserna av blockeringsdomen, och börja tala med rättighetshavarna om hur de kan ta ansvar för att stävja den illegala fildelAdvokaten TIDSKRIFT FÖR SVERIGES AD V OKA TSAMFUND Nr 1 2008 Årgång 74 Johan Hirschfeldt i närbild Sten Heckscher skriver om domstolarnas gemensamma uppgifter ningen. – Men det är möjligt att opeSlaget om ADVOKATEN NR 1 • 2008 1 fram till att det var så. Men Patent- och marknadsöverdomstolen valde sedan en häpnadsväckande våldsam implementering av direktivet som innebar att man helt enkelt struntade i riksdagens implementering av direktivbestämmelsen, säger Per Josefson. Han konstaterar att samma sak inträffat i Norge, men där insåg lagstiftaren problemen och valde att ändra lagen. I Sverige har dock inget hänt. Även Henrik Pontén är kritisk mot den svenska lagstiftaren på denna punkt, men anser att Patent- och marknadsöverdomstolens slutsats var riktig. – Sverige implementerar generellt sett direktiven sent och ofullständigt. Det har lett till att exempelvis blockering under lång tid inte var möjligt i Sverige, trots att det är tydligt tillåtet sedan länge i de flesta länder runt omkring oss. En i grunden ofullständig implementering ledde till att hovrätten sedan måste göra en ganska avancerad lösning för att man ska uppfylla EU-direktivet, säger han, och fortsätter: – Vi behöver tydliga och förutsägbara lagar och det ADVOKATEN NR 1 • 2018 upphovsrätten ratörerna fortfarande känner sig ängsliga för att kunderna ser det som en begränsning av friheten på nätet, säger hon, men konstaterar också att operatörer i andra länder som accepterat blockering av olagliga sajter inte har fått några stora reaktioner på detta. Att operatörerna har ett ansvar är för Monique Wadsted en självklarhet, eftersom de faktiskt tjänar pengar på det illegala materialet. – Lek med tanken att tidningarna, som var de första kommersiella aktörerna som började lägga ut sitt material på nätet, hade tagit betalt för innehållet från början. Hur hade verkligheten sett ut då? Hade ett företag som Google kunnat tjäna så mycket pengar, och hade Telia kunnat ta ut så mycket för sina abonnemang? I det som de kan ta betalt för ligger en sorts ersättning som egentligen skulle ha gått till rättighetsinnehavarna, påpekar Wadsted, och fortsätter: – Varför ska kultur och underhållning vara gratis, men man är beredd att betala för att komma ut på nätet? Är det mer okej att betala ett nätbolag än den sångare man lyssnar på? ADVOKATERNA BEHÖVS Uppenbarligen finns det en hel del frågor kvar för advokaterna att syssla med inom området upphovsrätt och kultur. Men vad är det rent praktiskt för uppdrag som kommer in? Advokat Peter Danowsky, som arbetat länge med upphovsrättsfrågor, konstaterar att utvecklingen gått från ”piratorienterade” uppdrag mot mer avtalshantering. » 33 33 Peter Danowsky. Advokaten 1/2008.