Advokaten 1
» – På byrån ser vi en ökning av uppdrag som har
att göra med upphovsrättens förhållande till affärsutveckling och strategi. För it- och mediebranschen, liksom för andra som har informationshantering i sin kärna, uppkommer frågor och vägval som man tidigare inte ställts inför. Det handlar inte minst om att analysera de upphovsrättsliga relevanta förfogandena och åstadkomma vettiga ersättningsmodeller, säger han. Även Karin Cederlund märker att fler vill diskutera upphovsrätten som en del i olika affärsidéer, där just rättighetsfrågorna ofta är centrala. – Det är allt ifrån tvister om intrång till kommersiella avtal. Men också att utvärdera nya affärsmodeller och bedöma dem från bland annat upphovsrättsligt perspektiv, säger hon. Alla intervjuade advokater är också övertygade om att behovet av advokattjänster på området består. – Det finns inget som tyder på att upphovsrätten skulle minska i betydelse för advokater, snarare tvärtom, med nya förfoganden och nya affärsmodeller. Möjligen är det så att de upphovsrättsliga frågorna blir så affärskritiska att fler företag vill satsa på att ha egna Specialisering ger höjd Advokater har länge kunnat nischa sig på immaterialrätt. Under de senaste tio åren har rättsväsendets aktörer gjort samma resa och skapat särskilda forum för att hantera just detta rättsområde. FOKUS: UPPHOVSRÄTTEN OCH NÄTET F örst ut med den särskilda satsningen på immaterialrätt var Åklagarmyndigheten. Redan 2008 tillsattes två åklagare vid nuvarande riksenheten för internationell och organiserad brottslighet för att arbeta enbart med denna brottstyp. I dag består avdelningen av fyra kammaråklagare, placerade i Stockholm, men med ansvar för hela landet. Anna Ginner är en av dem. Hon kan se en förändring av brottsligheten under de knappa tre år hon arbetat med immaterialrätten. – Under min tid har det gått från bildade utredare inom Noa, nationella operativa avdelningen. Polisens satsning på immaterialrätten startade år 2010, och sedan dess arbetar nära tiotalet poliser särskilt med dessa brott. Även polisens specialister har ett nationellt ansvar. – De åker runt när vi ska göra tillslag och liknande, ”Tekniken förändras, och då får vi anpassa Anna Ginner. 34 34 torrents, alltså samma teknik som Pirate Bay använde, till att det i alla fall anmäls fler strömningssidor. Vi håller också mycket på med pirat-tv, så kallad cardsharing, enligt avkodningslagen. Där går det mer mot IPTV, och då blir det nya lagstiftningsproblem. Tekniken förändras, och då får vi anpassa oss och försöka se hur lagen kan komma in i de nya sätten, förklarar hon. Immaterialrättsavdelningen har sedan starten väckt mellan 120 och 130 åtal. Från en försiktig början är antalet åtal nu uppe i mellan 15 och 20 per år, ibland fler. Anna Ginner uppskattar att åtalen i omkring 95 procent av målen också leder fram till fällande domar. Immaterialrättsåklagarna samarbetar med specialutoss och försöka se hur lagen kan komma in i de nya sätten.” anna ginner men tar hjälp av den lokala polisen vid större tillslag. Det funkar väldigt bra, säger Anna Ginner. Initiativtagare till polisens och åklagarnas utredningar är som regel rättighetsinnehavarna själva, som kommer in med en anmälan om misstänkta upphovsrättsbrott. Ofta finns ett juridiskt ombud med från starten, en advokat eller en företrädare för Rättighetsalliansen, och anmälaren har gjort en egen utredning som kan lämnas över till polisen. – Det finns en grund att stå på. Men när anmälan väl har kommit in påbörjar vi polisarbetet och en vanlig utredning. Med bevissäkring, kanske husrannsakan och förhör, berättar Anna Ginner, som är noga med att betona att hon inte samarbetar med rättighetshavarnas ombud under utredningen. – Det kan vara någon fråga jag måste ställa, men vi måste ändå skilja på våra roller, även om vi sitter på samma sida under rättegången rent fysiskt. Vi åklagare är objektiva och sköter brottsutredningen. I dessa mål för vi aldrig skadeståndstalan, det gör rättighetshavarna själva utifrån åtalet, säger Ginner. Förutom den tekniska utvecklingen, som gör att polisens och åklagarnas arbete hela tiden förändras, ser Anna Ginner också en allt större internationalisering av de upphovsrättsliga målen. De webbplatser som misstänkts ha använts för fildelning är ofta registrerade i andra länder, servern kanske rent fysiskt finns i ett ADVOKATEN NR 1 • 2018