Advokaten 1
» Kravbrev rättighetshavarnas nya medel mot filde
larna Med hjälp av ett informationsföreläggande kan rättighetshavare få fram uppgifter om personerna bakom misstänkta intrång. Advokater bistår nu i att kräva ersättning för intrången. Men kravbreven från advokaterna väcker känslor. FOKUS: UPPHOVSRÄTTEN OCH NÄTET KÄLLOR l Hovrätten för Västra Sverige, dom 28/3 2018, mål nr B 3143-17 l Regeringskansliet: Faktapromemoria 2016/17:FPM11 l SOU 2012:51 Utvärdering av IPRED-lagstiftningen. l SOU 2018:6 Grovt upphovsrättsbrott och grovt varumärkesbrott l Svea hovrätt, dom 12/2 2017, mål nr PMT 1170615 l Westerholm, Joel: Datainspektionen granskar kravbrev till fildelare, Sveriges radio, 15/11 2017. l www.prv.se 40 40 ” D in IP-adress har via torrent-nätverk spridit och nedladdat upphovsrättsskyddat material.” Ungefär så står det i breven som hittills skickats ut till tusentals personer i Sverige. Mottagarna erbjuds att ingå en förlikning och betala en engångssumma för överträdelsen, annars överväger rättighetshavaren enligt brevet att gå vidare till domstol. Beloppet som krävs sträcker sig från ett par tusen kronor och uppåt. Bakom breven ligger informationsförelägganden som tvingar internetoperatörer att lämna ut abonnemangsuppgifterna bakom ett visst IP-nummer. Sedan Sverige implementerade det så kallade Ipreddirektivet år 2009 kan rättighetshavare vända sig till domstol vid misstanke om upphovsrättsbrott. Om domstolen finner att det finns sannolika skäl för att någon har begått ett intrång, utfärdas ett informationsföreläggande. Operatören är därmed skyldig att lämna ut abonnemangsuppgifter kopplade till de IP-adresser som enligt rättighetshavarna begått intrång. En utvärdering av hur Ipred fungerat i Sverige genomfördes år 2012. Då konstaterade utredaren att endast ett fåtal ärenden om informationsförelägganden kommit in, totalt elva ärenden under en fyraårsperiod. Med åren har dock rättighetshavarna börjat utnyttja möjligheten att få uppgifter om personerna bakom inIPRED Ipred är det korta och vardagliga namnet på Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter. I Sverige har Ipred implementerats genom bestämmelser om informationsföreläggande i flera lagar på det immaterialrättsliga området. Reglerna trädde i kraft den 1 april 2009. Ipred-reglerna möjliggör för rättighetshavare att få del av abonnentuppgifter, under förutsättning att denne gör sannolikt att det skett ett upphovsrättsligt intrång och att åtgärden är proportionerlig i det enskilda fallet. trång allt mer. Sedan Patent- och marknadsdomstolen tog över hanteringen av informationsförelägganden i september 2016 och fram till den 22 maj 2018 finns totalt 78 ärenden registrerade. Varje ärende kan i sin tur beröra tusentals abonnenter. En dansk advokatbyrå står bakom de flesta kravbreven, men även ett par svenska byråer har på uppdrag av rättighetshavare sänt ut liknande brev. Den danska byrån uppger till SVT:s Uppdrag granskning, som ägnade ett program åt företeelsen i maj i år, att man under 2018 planerar att sända ut minst 35 000 brev om upphovsrättsintrång i Sverige. Byrån planerar också att gå vidare till domstol med ett antal ärenden där den misstänkte fildelaren vägrar att betala. Breven från danska och svenska advokater har väckt starka känslor, både hos många mottagare och hos debattörer. Bahnhofs vd Jon Karlung kallar exempelvis breven för utpressningsbrev. Datainspektionen har, efter många frågor, inlett en granskning av breven för att se om det kan tänkas handla om olaglig inkassoverksamhet. Även Advokatsamfundet har fått en anmälan riktad mot en av de svenska advokater som sänt ut liknande brev. Disciplinnämnden fann dock att den anmälda advokaten tillvaratagit sin klients intresse och att brevet utformats enligt god advokatsed. ¶ ADVOKATEN NR 1 • 2018 FOTO: ISTOCK