Advokaten 1
NYHETER kritik efter undersökning att den vanliga
skattskyldige i realiteten saknar access to justice på grund av rättegångskostnadernas fördelning. Endast de ekonomiskt starkt bemedlade har råd att processa, säger hon, och tillägger att en annan bidragande orsak till den bristande tilltron är nämndemännens medverkan i skatteprocessen. Advokat Sven-Åke Bergkvist ser flera vägar att gå vidare. – Jag tror att det behövs förThomas Rolén, president i Kammarrätten i Stockholm. Svarsfrekvensen bland dessa blir då drygt 56 procent, vilket är högt för en webbenkät. Carl Göransson betonar att underlaget även totalt sett är tillräckligt för att ge ett statistiskt signifikant resultat. thomas rolén, president i Kammarrätten i Stockholm, tar undersökningens resultat på största allvar, men anser samtidigt att det krävs betydligt mer underlag för att kunna komma till rätta med de brister som eventuellt finns. – Om det finns kritik mot hur vi hanterar skattemål, så är det viktigt att det kommer fram och att vi börjar jobba med de här frågorna. Men då räcker det inte med statistik som här, där man inte riktigt vet vad som menas. Vi upplevs som partiska, till exempel. Vad menas? Att vi tar Skatteverkets parti, frågar Thomas Rolén, och fortsätter: – Kritiken måste kläs mer i ord så att man förstår vad den går ut på för att jag ska kunna börja vidta åtgärder. Carl Göransson på stiftelsen Rättvis skatteprocess vill inte anklaga enskilda domare. – Alla domare har integritet och gör sitt bästa. Detta handlar om ett systemfel tror jag. Ett ADVOKATEN NR 5 • 2018 Anne Ramberg, generalsekreterare för Sveriges avokatsamfund. problem är att domarna är en homogen grupp människor, där många kommer från statsförvaltningen. Jag vet ju för egen del också att man fostras i de miljöer man rör sig i. Så är det sannolikt också i domarkåren, säger han. Och Sven-Åke Bergkvist är delvis inne på samma linje. – Jag pratade med en person med lång erfarenhet av statsförvaltning som kallade det för att domstolarna har blivit ”statspolitiska”, och värnar statens intresse. Det tycker jag är ett bra uttryck. Det kan handla om att domarna ofta har bakgrund i staten. De litar på Skatteverket och ifrågasätter det inte ordentligt, menar han. undersökningen visar tydligt att många advokater upplever stora problem i skatteprocessen. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg är inte överraskad av resultaten. – Skatteprocessen inrymmer en rad brister i olika hänseenden som vi under lång tid påtalat. Det handlar om allt ifrån en snårig och svår tillämpad skattelagstiftning, Skatteverkets makt och dubbla roller till rättstillämpningen. Till detta kommer ändringar uppifrån. Högsta förvaltningsdomstolen måste börja sätta ner foten i mål och uttala sig ordentligt om bevisvärdering och liknande, säger han, och tilllägger att han egentligen skulle vilja slå samman Högsta förvaltningsdomstolen och Högsta domstolen för att få en enhetlig rättstillämpning. Samtidigt behövs också samtal och diskussion. Här har Bergkvist ett tips till Thomas Rolén. – Om jag vore chef för kammarrätten eller Högsta förvaltningsdomstolen så skulle jag be om hjälp från de missnöjda advokaterna nu. Kan de konkretisera sig och skicka exempel på uselt beteende från domstolar till exempel, säger han, och menar att detta skulle ge en bra grund att arbeta vidare med. Även Carl Göransson tror på samtal och diskussioner. – Vägen framåt nu är dialog med politiker och domstolar och fortsatt debatt. Det här är en diskussion som måste pågå en längre tid. Vi hoppas att undersökningen ska ge fart åt den diskussionen, säger han. advokatsamfundet har redan tagit initiativ till en fortsatt dialog vid ett seminarium den 11 juni där såväl Bergkvist som Thomas Rolén ska medverka. Och precis som de två andra tror Thomas Rolén att just samtal är den rätta vägen framåt nu. – Vi måste fortsätta att titta på och diskutera detta, både med andra och i vår ledning här på kammarrätten, säger han. UÖ HD prövar ersättning för privat försvarare Högsta domstolen ska pröva frågan om en man har rätt till ersättning från staten för att han anlitade en privat försvarare när han var misstänkt för grov misshandel mot sin tidigare hustru. Förundersökningen mot mannen lades ned, och han begärde ersättning av staten med 10 000 kronor för försvararkostnaden. Mannen åberopade bestämmelsen i rättegångsbalken 31 kap. 8 § första stycket om ersättning från staten vid nedlagd förundersökning när förundersökningen har inletts utan skäl eller det annars finns synnerlig anledning. Men varken Malmö tingsrätt eller Hovrätten över Skåne och Blekinge fann att förundersökningen hade inletts utan skäl eller att det fanns någon annan synnerlig anledning till att staten skulle ersätta mannens försvararkostnader under förundersökningen. I ansökan om prövningstillstånd skriver mannen att det är oklart vilket underlag domstolen ska lägga till grund för bedömningen av om en förundersökning har inletts utan skäl. Han anför också att det strider mot EU-rätten, som stadgar att en misstänkt har en ovillkorlig rätt till försvar vilket medför kostnader som staten är orsak till, och mot rätten enligt Europakonventionen att utse ett rättegångsbiträde, om en misstänkt inte får ersättning för försvararkostnaden. Dessutom menar han att det är fråga om ett brottmål, där den misstänkte inte har någon bevisbörda, men att hovrätten har tillämpat bestämmelsen i rättegångsbalken på ett sätt så att den misstänkte har bevisbördan för att något inte har inträffat, det vill säga om negativa förhållanden. Högsta domstolen. 9 FOTO: ANDREAS EKLUND, MICKE LUNDSTRÖM