Advokaten 1
» Reportage Nordiska juristmötet Inte heller advo
kat Rolf Johansson från Sverige trodde på någon dramatisk förändring av advokatrollen. – Visst finns det risker. Men jag tror inte på en utveckling mot att advokater likställs med andra yrken. Vi kan och bör utveckla verksamheten inom ramen för kärnvärdena, sa Johansson. Att advokatbyråerna är lönsamma är en förutsättning för utveckling, påpekade Rolf Johansson. Hans erfarenhet var att det ändå kan vara svårt att utveckla advokatbyråer. Trots mycket prat om strategier, gör starka individualister det svårt att driva igenom förändringar på byråerna, sa Johansson. Advokat Else Bugge Fougner från Norge ansåg att det fanns starka skäl att försvara advokatetiken och kårens kärnvärden. ”Den enade yrkesrollen är viktig för att vi advokater ska kunna uppfylla den viktiga funktionen som vakthund mot lag stiftaren” – Advokatens särställning är grundad på att klienten ska representeras utan hänsyn till andra intressen, påpekade hon bland annat. Även de särskilda ägarreglerna, att bara advokater får äga advokatbyråer, är grundade i detta förhållande, menade Bugge Fougner. De syftar helt enkelt till att förhindra att utomstående ägare vill sätta etiken åt sidan för att maximera vinsten. tystnadspLikten, ett annat särdrag för kåren, bygger på att klienten ska kunna känna totalt förtroende för sin advokat. Else Bugge Fougner berättade att tystnadsplikten sätts under press i Norge, bland annat från finanspolisen och Skatteverket, en oroande utveckling. Else Bugge Fougner höll med Mads Bryde Andersen om att de stora advokatbyråerna står inför stora rekryteringsproblem. Framför allt är det problematiskt att man förlorar kvinnorna och därmed missar hälften av talangerna, konstaterade hon. Den finländske advokaten Tomas Lindholm, som satt i publiken vid seminariet, uttryckte oro för om advokatkåren kan hållas ihop när villkoren blir så olika för små, humanjuridiska byråer och stora affärsbyråer. Även generalsekreterare Anne Ramberg pekade på detta som en av de stora utmaningarna. – Den enade yrkesrollen är viktig för att vi advokater ska kunna uppfylla den viktiga funktionen som vakthund mot lagstiftaren när man vill introducera orättfärdiga och ogenomtänkta lagar, sa Anne Ramberg. n Ska domstolen bry sig om lagstiftarens synpunkter? nordiska juristmötet i stockholm avslutades med en plenardiskussion om ämnet ”vilken vikt bör i rättstillämpningen läggas vid lagstiftarens synpunkter och signaler i och utanför lagstiftningsärendet?”. Referenten, danske riksåklagaren (rigsadvokaten) Jørgen Steen Sørensen avgränsade sin inledning till straffrätten. Som huvudregel ska domstolarna enligt grundläggande författningsrättsliga principer följa lagstiftarens signaler när de uttrycks inom lagstiftningsprocessen, men tvärtom inte lägga någon vikt vid synpunkter utanför lagstiftningsprocessen. Steen Sørensen tog upp två viktiga problem: Hur detaljerat ska straffnivåer regleras genom lag, och var går gränsen för yttranden från politiskt håll om konkreta brottmål? Justitierådet Stefan Lindskog menade att ”lagstiftarens synpunkter” är en anomali, för lagstiftaren kan inte ha någon synpunkt utanför lagen. Han ansåg att en skeptisk hållning till lagstiftarambitioner som inte har formen av lag är sund. Stefan Lindskog tog upp en liknelse av Johan Hirschfeldt om rätten som en trädgård där lagstiftaren planterar, och domstolen tuktar och rensar. – Ett ogräs ska rensas bort, även om det är lagstiftaren som har spillt fröet. En maskros blir ingen kulturväxt bara för att ett stort antal politiker säger det, sade Lindskog. Magnus MatningsdaL, domare i norska Høyesterett, nämnde att en ny strafflag nyligen har antagits i Norge. Förarbetena ger uttryck för att straffnivåerna för grova vålds- och sexualvåldsbrott borde skärpas kraftigt, tar upp ett antal avgjorda mål från Høyesterett och nämner vad straffen borde bli i motsvarande fall. n Med brottsoffret i centrum Analyserar och ger förslag på hur brottsoffrets situation kan förbättras. Boken som består av 20 artiklar har särskild tyngdpunkt på det juridiska systemets möjligheter och begränsningar. Norstedts Juridik – främst för de främsta. Fler titlar hittar du på nj.se 18 Advokaten Nr 7 • 2011