Advokaten 1
Reportage Nordiska juristmötet Integritet på Inte
rnet behövs det juridiska särregler för möjligheten att sprida uppgifter om sig själv och andra? Det var ämnet för den diskussion om integritetsskydd på Internet som inleddes av referenten Ragna Aarli, førsteamanuensis (universitetslektor) vid universitetet i Bergen. Aarli hävdade att det inte går att finna någon juridisk grund för rätten till anonymitet på Internet och hävdade att framväxten av sociala medier kräver revidering av särreglerna för placeringen av ansvaret för olagliga yttranden. Den norska Medieansvarskommittén har diskuterat om det straffrättsliga redakDebattörerna hade olika syn på vilken rätt det finns till anonymitet på internet. törsansvaret i norsk rätt bör upphävas eller revideras för att bli teknikneutralt – eller om ensamansvar enligt svensk modell borde införas. IT-debattören Nicklas Lundblad, verksam vid sökmotorföretaget Google, trodde inte att materiella särregler för integritetsskydd på Internet behövs. Han menade att vi bör ha skada och effekt som utgångspunkter för allt skydd för Omprövning eller överprövning? ska prövningen i andra instans vara en omprövning, där överrätten kan göra en fullständig prövning av alla målets aspekter, eller en överprövning, där överrätten bara kontrollerar förstainstansens avgörande? Referenten vid diskussionen om andrainstansprövningen, professor Sigurður Tómas Magnússon vid Reykjaviks universitet, hade noga kartlagt andrainstanserna i Danmark, Island, Norge och Sverige. Han redovisade statistik över hur många mål per invånare som kommer in till domstolarna, hur många mål som överklagas och hur många som avgörs, hur många domare överrätterna har, och hur många mål en överrättsdomare deltar i per år i de olika länderna. Han jämförde också reglerna för andrainstansprövning. De skiljer sig åt ganska kraftigt mellan de nordiska länderna, som har olika begränsningar för överklagande till andra instans och mycket olika regler för bevisupptagningen i överrätt. I Norge tas bevisningen upp på nytt, utan möjlighet att undersöka vad som sades i första instans. Den svenska metoden att ta upp förhör på video fann han tidskrävande och dyr, men inte felfri. – Domarna kan bara se svettpärlorna på dem som hörs, men de kan inte känna lukten, sade Sigurður Tómas. Lagmann Eirik Akerlie, avdelningsordförande i Norges största överrätt Borgarting lagmannsrett i Oslo, konstaterade att Sverige har gått längst i fråga Eirik Akerlie. Sigurður Tómas Magnússon. om att endast överpröva förstainstansens avgörande. Men Akerlie menade att prövningen i andra instans är ett medel för att säkerställa materiellt riktiga avgöranden, både i brottmål och tvistemål. För att uppnå det målet borde prövningen vara en fullständig ny prövning. K-G Ekeberg, tf. hovrättspresident i Hovrätten för Nedre Norrland, anslöt sig helt och hållet till systemet med överprövning och menade att granskningsfunktionen är den viktigaste i andra instans. Førstelagmann Arild O. Eidesen vid Hålogaland lagmannsrett i Tromsø menade att man måste kunna dokumentera vad som har hänt i första instans. – Där ligger vi många år efter våra nordiska kolleger, sade Eidesen. n personuppgifter och integritet, och inte bry oss om den tekniska utformningen. Lundblad betonade att det finns många fall där rätten till anonymitet på Internet är enormt viktig, till exempel för att dissidenter ska kunna uttrycka sig utan risk för sanktioner från odemokratiska regimer. Det gäller på samma sätt också rätten att ta del av information anonymt. Thomas Bull, professor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, ansåg att det inte är så svårt att hitta en rättslig grund för kravet på anonymitet på Internet: – I skyddet för yttrandefriheten finns rätten att yttra sig utan att säga vem man är, sa Bull. n Auktoriserade översättningar av juridiska och finansiella texter 20 Telefon Uppsala: 018-38 00 56 Stockholm: 08-661 37 75 Västerås: 021-13 11 06 Göteborg: 031-707 09 59 Örebro: 019-33 30 66 Hemsida: www.elt.se E-post: info@elt.se Advokaten Nr 7 • 2011