Advokaten 1
Fokus Hatbrott domstolen som bestämmer i skuldfrå
gan och påföljden. och en tydlig signal att rättsväsendet tar hatbrotten på allvar.” Marcus Sverdén MoraL och juridik Hatbrottslagstiftningen är, menar Eva Tiby, moraliskt grundade lagregler. De har kommit till för att markera värderingar som anses grundläggande i samhället. Frågan är dock hur väl juridiken klarar uppgiften som moralens väktare. Fungerar hatbrottslagen? – Det beror på vad man vill ha lagstiftning till. Att få domar eller att skicka en signal med den, svarar Eva Tiby. Som signal om allas lika värde fyller straffskärpningsregeln sin funktion, anser Tiby. Lagen har också bidragit till att man samlar in kunskap om olika gruppers situation och lär mer om deras situation. Men för att skydda enskilda utsatta individer är det inte givet att lagstiftning är den effektivaste vägen att gå. – Man skulle kunna tänka sig en medlingsväg, en civilrättslig väg eller så. Men jag tror inte att någon kommer att föreslå det. Jag skulle inte satsa pengar på att någon föreslår att man tar bort lagen, säger Eva Tiby. – Det vi skulle önska i vårt jobb är väl en tydlighet och en samsyn i hela rättskedjan om vad ett hatbrott är. En tydlig praxis på området skulle underlätta, säger polisen Marcus Sverdén. Också advokaterna kan bidra till en bättre rättstrygghet för brottsoffren, menar Sverdén. – Målsägandebiträden i de här fallen skulle kunna uppmärksamma när det förekommer ett hatmotiv. Alla aktörer behöver hjälpas åt för att komma åt de här brotten, även om det är domstolen som bestämmer i skuldfrågan och påföljden. Men det ger ju en möjlighet till straffskärpning och en tydlig signal att rättsväsendet tar hatbrotten på allvar, säger han. n yttrandefrihet finns ett stort tolkningsutrymme och det blev tydligt i Greenmålet, förklarar Percy Bratt. Det stora tolkningsutrymmet är samtidigt problematiskt för rättssäkerheten, anser Bratt. För medan brottsrubriceringen antyder att det handlar om att stå på ett torgmöte och agitera för antisemitiska eller på annat sätt kränkande åsikter, räcker det enligt gärningsbeskrivningen med att uttrycka missaktning mot någon av de grupper som omfattas av skyddet. – Brottet hets mot folkgrupp är väldigt vittomfattande och vagt, hävdar Percy Bratt. Enligt hans uppfattning borde lagen förtydligas, så att brottet mer motsvarar brottsrubriceringen och avse sådana uttryck för hets som inspirerar till våld mot en viss grupp. – Annars kan lagen innebära väldigt långtgående där gränserna för vad man får säga blir mycket olika beroende på i vilken form det sägs, menar Percy Bratt. Ett exempel är det så kallade Bernermålet där nynazisten Dan Berner i en filmad föreläsning i Umeå bland annat hävdade att svarta är bättre än vita på idrottsprestationer medan vita är bättre på att bygga civilisationer. Berner dömdes till fängelse för hets mot folkgrupp. Bernermålet kan jämföras med JK:s prövning av de kassettband som sålts Percy Bratt. inskränkningar och dessutom bli väldigt godtyckligt tillämpad. Ett annat problem med hetslagstiftningen är att den kommit att tillämpas på två helt olika sätt av Justitiekanslern, som har ensamrätt att väcka åtal i tryck- och yttrandefrihetsmål, och av övriga åklagare. Följden blir en motsägelsefull praxis, görande i målet. Enligt HD var det inte uppenbart att ”grundlagsskyddet för yttrandefriheten lägger hinder i vägen för att döma Å.G. enligt åtalet”. Däremot ansåg HD att det skulle innebära en kränkning av Åke Greens rättigheter enligt EuroAdvokaten Nr 7 • 2011 i Stockholms moské. På banden kallades judar för ”bröder till apor och grisar”. Man återgav också en hadith, ett religiöst citat från 600-talet, med uppmaningen att döda judar. Enligt JK Göran Lambertz var detta precis på gränsen till brottsligt, men inte tillräckligt för att väcka åtal. Percy Bratt är kritisk mot bedömningen. – Brottet hets mot folkgrupp bär upp ett viktigt skyddsintresse. När JK inte väcker åtal underminerar detta skyddet. Det är en demokratifråga att den viktiga avgränsningen mellan skydd för utsatta grupper och yttrandefrihet avgörs i domstolarna. Därför är det ett problem att JK har en så restriktiv åtalspraxis, säger Bratt. n pakonventionen, artikel 9 (religionsfrihet) och artikel 10 (yttrandefrihet). Domstolen skrev bland annat att det var ”sannolikt att Europadomstolen vid en prövning skulle finna att det skulle utgöra en kränkning av Europakonventionen att döma Målsägandebiträdet: Hatbrott är en särskild kränkning – vänd! Åke Green för uttalandena i hans predikan”, och valde att fria från brottet hets mot folkgrupp med utgångspunkt i en konventionskonform tolkning av lagen. NJA 2005 s. 805 33