Advokaten 1
Ledare Generalsekreteraren ANNE RAMBERG Om Advoka
tsamfundet och framtiden vid ingÅngen av 2000 var antalet ledamöter i Advokatsamfundet 3 590 och antalet biträdande jurister 813. Andelen kvinnliga jurister verksamma på byråerna uppgick till 40 procent. I dag, mer än tio år senare, överstiger antalet advokater 5 000 och antalet biträdande jurister närmar sig 2 000. Sedan fyra år tillbaka är en majoritet av de biträdande juristerna kvinnor. Andelen kvinnliga advokater uppgår i dag till 23 procent, mot 18 procent för tio år sedan. 2000 omsatte den juridiska tjänstemarknaden i Sverige 10,965 miljarder kronor, varav 7,683 miljarder avsåg advokatverksamhet. Återstoden avsåg i huvudsak verksamhet vid patentbyråer och juridiska byråer. Kostnaden för rättsliga biträden ingick med 800 miljoner och ersättningar från rättsskyddet med 404 miljoner kronor. Vid denna tidpunkt uppgick timkostnadsnormen till 860 kronor exklusive moms. Motsvarande siffror för 2010 finns ännu inte tillgängliga när det gäller total omsättning. 2009 var den dock 18,071 miljarder, varav 14,294 miljarder avsåg advokatverksamhet. Under 2010 kan omsättningen förmodas ha stigit med minst en miljard, troligen något mer. Kostnaden för rättsliga biträden hade dock 2010 ökat till 1,7 miljarder, trots att timkostnadsnormen endast ökat från 860 kronor till 1 134 kronor exklusive moms. Ersättningar som utgick med stöd av rättsskyddet motsvarade 571 miljoner kronor. Tillväxten inom advokatbranschen har således ökat markant. Detsamma gäller andelen kvinnor i yrket. Detta är mycket glädjande. av detta skuLLe Man kunna tro att tillväxten är god över hela fältet och att den fördelar sig relativt jämnt mellan affärs- och humanjuridiken. Så är dock inte fallet. Tillväxten är sedan många år mycket begränsad inom humanjuridiken. På många orter i Sverige saknas advokater med humanjuridisk inriktning. Detta har nu uppmärksammats även av domstolarna, som har svårt att finna advokater att förordna. Det finns fler orsaker till detta. Attraktionskraften för att arbeta inom humanjuridiken är låg, främst i ljuset av den 4 dåliga lönsamheten. Den beror i första hand på den utomordentligt låga timkostnadsnormen. Nödvändiga nedläggningar och sammanslagningar av tingsrätter och förvaltningsrätter påverkar givetvis också etableringsviljan på den ort som blir av med sin domstol. Till detta kommer att flera rättsområden i det närmaste försvunnit. Men, vad värre är är att, konsekvensen av detta är försämrad ”access to justice”. Den låga tillväxten inom humanjuridiken, i kombination med den alltmer urholkade rättshjälpen, drabbar nämligen i första hand den enskilde. Den drabbar låg- och medelinkomsttagare och kvinnor i särskilt hög grad. Den drabbar de sämst ställda i samhället, dem som är i särskilt behov av rättsligt biträde. När det gäller allmänpraktiserande advokater ute i landet synes de glädjande nog i många fall bedriva en sund, jämn och relativt sett lönsam verksamhet. Inom affärsjuridiken är tillväxten som störst i storstadsområdena, även om lönsamheten de senare åren inte synes motsvara de goda åren före den ekonomiska krisen. vad kan Man dÅ vänta sig av framtiden? Jag är övertygad om att konkurrensen kommer att öka inom alla områden. Juridiken blir alltmer komplicerad, inte minst till följd av internationaliseringen i allmänhet och inträdet i EU i synnerhet. Men också det mångkulturella samhället och teknikutvecklingen, med åtföljande krav på snabbhet, reser nya utmaningar. Behovet av skickliga och effektiva advokater kommer därför att fortsätta att öka. Men advokaterna får passa sig så de inte blir utkonkurrerade av andra, om än inte lika skickliga, men billigare och mer aggressiva aktörer på den juridiska tjänstemarknaden. Detta gäller särskilt inom humanjuridiken. När det gäller familjerätten har andra, ofta mindre professionella aktörer, vunnit terräng på bekostnad av advokaterna. Det gagnar inte klienterna och det riskerar på sikt att leda till mer utdragna konflikter, med åtföljande kostnader för parterna och samhället. Advokaten Nr 7 • 2011