Advokaten 1
utLändska affärsjuridiska advokatbyråer verkar i
ökad utsträckning också på den svenska marknaden. Inom affärsjuridiken är det vidare tydligt att bolagen åter bygger upp sina egna juristavdelningar och tar själva hand om den så kallade bulkjuridiken. Vid komplicerade processer, resurskrävande transaktioner, liksom inom högt specialiserade områden kommer, enligt min bedömning dock, behovet av advokater alltjämt att vara stort. Advokater i Sverige saknar med undantag för offentliga försvarare monopol på tillhandahållandet av juridiska tjänster. Advokatyrket skiljer sig dock från andra juridiska konsulter. Det är reglerat i lag, varigenom vi tillerkänts en skyddad titel. Vi är garanterade oberoende och självreglering. Det innebär ett ansvar som bygger på upprätthållandet av hög skicklighet och etik, till stöd för den goda rättsstaten. Det är viktigt att vi ibland stannar upp och funderar över vad det betyder. Det hävdas ibland att advokater inte är märkvärdigare än någon annan konsult. Men det är ju alldeles fel. Det är precis det advokater är. Advokater intar en särställning i samhället. Vi har alla, oberoende av inriktning, för våra klienters räkning erhållit en rad privilegier, som ska garantera rättssäkerhet och grundläggande rättigheter. Det åligger Advokatsamfundet och envar av dess ledamöter att vårda dessa värden. De utgör själva grundvalen för varumärket Advokat. Därför har vi ett väl utvecklat och förankrat etiskt regelverk, ett obligatoriskt krav på godkänd advokatexamen och krav på årlig obligatorisk efterutbildning samt en effektiv tillsyn. Låt oss gemensamt säkerställa att advokatyrket förblir attraktivt, så att vi också i konkurrensen med rättsväsendet och näringslivet förmår, att inte bara kortsiktigt attrahera, utan också på längre sikt behålla de bästa juristerna inom advokat yrket. Utvecklingen är nämligen inte odelat positiv, trots en betydande tillväxt. Många, alltför många, unga duktiga jurister, såväl kvinnor som män, lämnar yrket till förmån för näringsliv och rättsväsende. Vi bör ställa oss frågan vad det beror på och vad vi kan göra för att ändra på den trenden. Vad är det för advokater vi vill ska forma den framtida yrkesrollen som advokat? Vilka värden ska vara vägledande? för dagens unga jurister handlar mycket om ”balans i livet”. Det får förmodas betyda att befinna sig i ett tillstånd av balans mellan arbete och fritid, samt att kunna förena arbete med föräldraskap. Det går. Det kräver dock att vissa områden prioriteras och andra områden under perioder av livet försakas. Det förutsätter sålunda aktiva val. Dessa val måste göras utifrån vars och ens personliga förutsättningar och önskemål. Det är ett ansvar man har gentemot sig själv, sin familj och gentemot sin arbetsgivare. Det är inte alla förunnat att kunna göra frivilliga val. Men jag vågar påstå att majoriteten av välutbildade jurister har den möjligheten. Man måste vara beredd att göra nödvändiga prioriteringar, som kan innebära att man måste avstå från styrketräningen, tjejmiddagen, bullbaket med barnen eller den dagliga hämtningen på dagis. Det kan handla om att inte vara en duktig flicka eller en perfekt jämställd man. Det kan handla om att acceptera lösningar som innebär att köpa tjänster som tvätt, städning och barnpassning. Utan de valen är det svårt att lyckas i en konkurrensutsatt miljö, som den vari advokatbyråerna verkar. Det kommer nämligen alltid att finnas Advokaten Nr 7 • 2011 tillräckligt många unga som är hungriga nog att vilja avstå från balans, till förmån för att göra en snabb karriär. Långsiktigt kan man fundera över den kapitalförstöring det innebär att låta en så stor andel av de unga biträdande juristerna och advokaterna lämna yrket för att bli bolagsjurister, åklagare eller domare. Det är en fråga om byråstrukturer och vinstdelningsprinciper, som är relevant också för frågan om balans i livet. ”Jag är övertygad om att konkurrensen kommer att öka inom alla områden. Juridiken blir alltmer komplicerad, inte minst till följd av internationaliseringen i allmänhet och inträdet i EU i synnerhet.” vi stÅr därför inför en rad utmaningar. Hur ska det generationsskifte som för närvarande pågår kunna lösas på bästa sätt? Hur ska vi lyckas få fler kvinnliga delägare på de stora byråerna? Hur ska humanjuridiken kunna återerövra den plats den en gång hade? Hur ska en liten jurisdiktion som Sverige hantera de mycket stora advokatbyråernas ökade intressekonflikter? Hur kan advokaterna gemensamt och med kraft möta de reella hot mot advokatrollen som lagstiftaren med jämna mellanrum initierar? Frågorna är många och angelägna. De kräver engagemang. de koMMande advokatdagarna som äger rum i Stockholm den 13–14 oktober erbjuder ett tillfälle att möta kolleger från hela landet. Vi har lyckats skapa två dagar fyllda med ett trettiotal seminarier och debatter inom alla olika områden där advokater verkar. Vi är stolta över att kunna presentera de allra bästa föredragshållarna och specialisterna inom respektive områden. Till detta kommer många sociala aktiviteter. Ambitionen är att skapa ett årligen återkommande evenemang, som alla advokater och biträdande jurister ser fram emot att delta i. Att advokater med olika inriktningar och från skilda orter behöver mötas har de finska och danska advokaterna insett. I Finland deltar cirka hälften av alla advokater på deras s.k. advokatdagar. I Danmark nästan lika många. Det är min förhoppning att också svenska advokater ska uppskatta en sådan samvaro och att vi nästa år kan få ett än större deltagande än i år. Jag är dock mycket stolt över att kunna konstatera att vi denna första gång lyckats attrahera nästan 500 advokater. Det bådar gott inför framtiden. Anne Ramberg anne.ramberg@advokatsamfundet.se 5