Advokaten 1
Nyheter Särskilda företrädare inte hämtningsansva
riga Det har varit oklart vilket ansvar advokater har som särskild företrädare för barn, när det gäller hämtning till förhör. Nu har Riksåklagaren klargjort saken. Tidigare fanns en otydlig formulering i Riksåklagarens mall för ansökan om förordnande av särskild företrädare för barn. Formuleringen har lett till omfattande missförstånd. Bland annat har flera advokater uppgivit att domstolarna har krävt att advokaten ska hämta barnet vid förfrågningar om uppdrag som särskild företrädare. Riksåklagaren har förklarat att avsikten aldrig har varit att den särskilde företrädaren skulle vara skyldig att personligen hämta barnet till förhör. Formuleringen syftade till att påminna om den särskilde företrädarens ansvar för att fatta nödvändiga beslut om hur barnet ska inställas till förhör, läkarundersökning eller andra utredningsåtgärder. Efter att Advokatsamfundet påpekade saken har Riksåklagaren ändrat lydelsen i mallen. Kommuners domstolstrots undersöks Statskontoret ska på regeringens uppdrag undersöka i vad mån kommuner och landsting inte rättar beslut som upphävts av domstol. Undersökningen omfattar kommunala beslut under perioden 2006–2011 som har överklagats enligt kommunallagens överklaganderegler och vid prövningen har upphävts av domstolen. Statskontoret ska redovisa uppdraget senast den 15 februari 2012. Domstolssekreterare får snabbare väg in i yrket Under hösten startar Domstolsverket en ny utbildning för landets cirka 1 600 domstolssekreterare. Utbildningen erbjuder 60–70 lärarledda utbildningstillfällen per år, och riktar sig till landets 72 domstolar och cirka 1 600 domstolssekreterare. Bakgrunden är att den ökade måltillströmningen, den stora generationsväxlingen, en rörligare arbetsmarknad och renodling av domarrollen ställer allt större krav på domstolssekreterarna. 8 Antalet arresteringsorder minskar i Sverige polis och åklagare verkar nu ha tagit till sig av kritiken, och blivit mer restriktiva med att utfärda europeiska arresteringsorder. samtidigt visar siffrorna att polisen blir allt bättre på att använda verktyget i praktiken. Under 2010 utfärdades totalt 169 europeiska arresteringsorder i Sverige. Det är nästan 100 färre än under 2009, och den lägsta siffran sedan 2006, enligt Riks kriminal polisens enhet för Internationellt polissamarbete. Siffran för 2010 innebär ett trendbrott. Under perioden 2004–2009 steg antalet arresteringsorder varje år, och under 2009 utfärdades totalt 263 arresteringsorder. Samtidigt som polis och åklagare tycks ha blivit mer restriktiva med arresteringsorder har den praktiska tillämpningen av redskapet fortsatt att öka, och allt fler personer utlämnas enligt arresteringsorder. Under 2010 fick den svenska polisen 128 träffar när man sökte på europeiska arresteringsorder, jämfört med 107 träffar under 2009, 52 under 2006 och 16 under 2004. Polisens och åklagarmyndigheternas hantering av den europeiska arresteringsordern har kritiserats av Viviane Reding, EU-kommissionär med ansvar för rättvisa, grundläggande rättigheter och medborgarskap. Reding har reagerat mot att arresteringsordern används allt för ofta, och även för mindre grova brott. UB Olika möbler för rättens aktörer domarna och åklagarna får ergonomiska stolar i domstolarna, medan tilltalade och advokater får fasta karmstolar. nu reagerar advokatsamfundet mot domstolarnas planerade nya möblering. Enligt uppgifter till Advokatsamfundet möbleras nya rättegångssalar med olika möbler för olika aktörer i domstolen. Domare och åklagare får stolar som går att justera i höjd- och sidled, medan övriga platser möbleras med fasta karmstolar. Fasta stolar finns därmed på platserna för den som är tilltalad för brott – och som alltså är åklagarens motpart – och för den tilltalades advokat. i ett brev till Domstolsverkets generaldirektör Barbro Thorblad den 25 augusti frågar Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg om det är riktigt att möbleringen i de nya förhandlingssalarna har beslutats av Domstolsverket centralt, och om vilka skäl som i så fall har legat till grund för beslutet. Advokatsamfundet anser att Olika möbler till rättens aktörer kan sända oönskade signaler. det rör sig om en bemötandefråga som kan sända oönskade signaler till den tilltalade, och att möbleringen är en arbetsmiljöfråga som är lika angelägen för advokater som för rättens övriga aktörer. Enligt Domstolsverkets generaldirektör Barbro Thorblad vill verket att parternas stolar ska se likadana ut. – Det får inte se ut som att det finns en sorts stolar för ena parten, men inte för den andra. Det är viktigt hur det uppfattas, säger hon. MA Advokaten Nr 7 • 2011 foto: nordic photos