Advokaten 1
NYHETER Skatteförslag hotar rättssäkerheten Kriti
serat direktiv blev godkänt i ministerrådet EU:s ministerråd antog i april det omdiskuterade upphovsrättsdirektivet. Nitton länder, med motsvarande 71 procent av EU:s befolkning, röstade för direktivet. Upphovsrättsdirektivet, Digital Single Market (DSM), har väckt het debatt inom EU. I Sverige drev en majoritet av EU-nämnden i sista stund igenom att Sverige skulle rösta nej till direktivet. Sverige blev därmed ett av sex länder som sa nej till DSM, medan tre stater lade ned sina röster. Upphovsrättsdirektivet syftar till att göra det svårare att sprida upphovsrättsskyddat material på internet utan upphovsmannens tillstånd och att säkra att upphovsmän får ersättning när deras material streamas eller laddas ned. Kritikerna anser dock att de nya reglerna hotar det fria internet. De kritiska rösterna har framför allt handlat om artikel 11 och artikel 13 i direktivet. Artikel 11 handlar om att digitala plattformar, som Youtube och Facebook, ska ge ”skälig och proportionell ersättning” till upphovsmännen när material delas vidare. Artikel 13 ställer krav på digitala plattformar att ta ansvar för att stoppa olovlig uppladdning av upphovsrättsskyddat material. Enligt kritikerna riskerar detta att leda till att olika medieplattformar nu inför uppladdningsfilter som i förlängningen kan innebära att innehåll censureras. EU-länderna är nu skyldiga att införa upphovsrättsdirektivet i sina egna lagstiftningar inom två år. 10 Advokatsamfundet avstyrker förslaget om att rådgivare ska bli skyldiga att rapportera skatteupplägg till Skatteverket och varnar för att det hotar rättssäkerheten. Om förslaget ändå genomförs måste advokater undantas, eftersom rapportering krockar med yrkets kärnvärden. Advokatsamfundet avstyrker i sitt remissvar helt förslagen i betänkandet Rapporteringspliktiga arrangemang – ett nytt regelverk på skatteområdet (SOU 2018:91). Samfundet skräder inte orden i sitt yttrande. Bland annat sägs att förslaget saknar ”en genomgripande analys i fråga om förslagens reella behov och effektivitet, liksom förslagens proportionalitet såväl i förhållande till nytta ./. kostnad, som i förhållande till dess långtgående effekter på bl.a. den lagstadgade tystnadsplikten för advokater”. ”Genom förslaget i stort sett elimineras grundläggande rättsstatliga intressen såsom sekretess, kundlojalitet och oberoende gentemot staten. Att tvinga skatterådgivare, t.ex. advokater, att anta rollen som angivare åt staten och i praktiken agera biträde åt Skatteverket kan självfallet inte accepteras. Ett genomförande av förslaget skulle därmed få mycket långtgående negativa effekter på rättssäkerheten. Därtill skulle den uppenbara problematik med otydliga begrepp leda till en oacceptabel brist i fråga om systemets förutsebarhet” skriver man vidare. Advokatsamfundet ansluAdvokatsamfundet anser att utredningen ger uttryck för en direkt felaktig föreställning om tystnadspliktens omfattning, och att de krav som ställs på advokaterna urholkar advokatsekretessen. ter sig i remissyttrandet till det särskilda yttrande som några av utredningens experter fogat till betänkandet, men fokuserar särskilt på de negativa effekter som förslagen kan få för advokaters lojalitetsplikt och tystnadsplikt gentemot klienterna. Advokaterna är i förslagen delvis undantagna från rapporteringsplikten, men ska ändå lämna vissa uppgifter till Skatteverket. Advokatsamfundet anser att utredningen ger uttryck för en direkt felaktig föreställning om tystnadspliktens omfattning, och att de krav som ställs på advokaterna urholkar advokatsekretessen. Advokatsamfundet pekar också på flera oklarheter i betänkandet, bland annat kring vad som avses med rådgivare och vilka arrangemang som egentligen är rapporteringspliktiga. Dessutom riskerar förslagen om sanktioner för den som inte fullgör sin rapporteringsplikt att strida mot principen ne bis in idem, alltså att samma gärning inte får prövas två gånger. Läs mer om förslaget om rapporteringspliktiga arrangemang på s. 13. Datalagring för brottsbekämpning ska begränsas Enligt EU-domstolens avgörande i den så kallade Tele2domen är den svenska datalagringen alltför omfattande och inte förenlig med EUrättens krav. Nu kommer förslag på nya regler. Regeringen föreslår i sin proposition att lagringens omfattning ska minskas och lagringstiderna differentieras. Lagringen bör, enligt förslaget, inte få ske utanför EU. Det ska också krävas beslut av åklagare för att de brottsbekämpande myndigheterna ska få inhämta uppgifter om elektronisk kommunikation i underrättelseverksamhet. Regeringen föreslår också att en bestämmelse som nu är tidsbegränsad ska permanentas i lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet. Det ska dessutom bli möjligt att få tillstånd att hämta in uppgifter om brottslig verkADVOKATEN NR 4 • 2019 FOTO: ISTOCK