Advokaten 1
NYHETER Mer pengar till Kriminalvården Regeringen
skjuter i sin vårändringsbudget till 105 miljoner kronor till Kriminalvården för 2019. Totalt får Kriminalvården därmed 335 miljoner kronor i anslag under året. Det extra anslaget ska enligt regeringen ge Kriminalvården förutsättningar att upprätthålla ordningen och säkerheten vid överfulla häkten och anstalter, till exempel genom personalförstärkningar. Nyanlända döms på vagare grunder Unga nyanlända migranter döms för sexuellt ofredande på vagare grunder än svenska ungdomar. Det visar en ny studie gjord av Katrin Lainpelto, docent i processrätt vid Stockholms universitet. Lainpelto har studerat underrättsdomar från åren 2013, 2015 och 2017 avseende brottet sexuellt ofredande där den åtalade är mellan 15 och 17 år. Åren 2013 och 2015 hittades inget statistiskt samband mellan faktorerna ”etnisk bakgrund” och ”skuldfrågans bedömning”. År 2017 hittades däremot ett statistiskt signifikant samband där ungdomarna med svensk bakgrund friades i nästan 30 procent av åtalspunkterna medan motsvarande siffra för ungdomar med utländsk bakgrund var 3 procent. En experimentell studie gjord bland nämndemän visar också att en svensk ungdom bedöms som mer trovärdig i en förhörssituation än en ungdom med utländsk bakgrund – trots identiska förutsättningar och berättelser. Tullverket behöver effektivare kontroller Tullverket saknar ingående kunskap om smugglingen till Sverige, konstaterar Riksrevisionen som granskat Tullverkets kontrollverksamhet. Riksrevisionen fann också brister i myndighetens arbete med att ta fram och hantera underrättelser. Sammantaget leder svagheterna, enligt Riksrevisionen, till försämrad effektivitet i kontrollverksamheten. 12 PENNINGTVÄTTSLAGSTIFTNING Lagrådsremiss om penningtvätt fick stor politisk laddning Att en länge väntad lagrådsremiss blev till ett slagträ i diskussionerna om den misstänkta penningtvätten i Swedbank fick Advokatsamfundets generalsekreterare att reagera starkt och tala om ”lättvunna politiska poänger”. I slutet av mars fick Lagrådet ta emot regeringens förslag på nya regler om tillsyn över och ingripanden mot advokater och advokatbolag. De nya bestämmelserna ska implementera EU:s fjärde penningtvättsdirektiv i Sverige, och innebär vissa nyheter för advokater och advokatbyråer. Bland annat skapas ett nytt kapitel i penningtvättslagen om advokater och advokatbolag. På flera punkter har regeringen tagit intryck av den kritik som bland andra Advokatsamfundet framfört mot det utredningsförslag som legat till grund för lagförslaget. Bland annat ska det krävas att det är fråga om allvarlig brottslighet för att en advokat inte ska kunna ha ett kvalificerat innehav av andelar i ett advokatbolag eller ingå i ledningen. I lagrådsremissen föreslås också att Advokatsamfundets styrelse eller disciplinnämnd ska bli skyldiga att lämna de uppgifter till länsDe nya bestämmelserna ska implementera EU:s fjärde penningtvättsdirektiv i Sverige, och innebär nyheter för advokater och advokatbyråer. Bland annat skapas ett nytt kapitel i penningtvättslagen om advokater och advokatbolag. styrelsen som behövs för länsstyrelsens prövning, i stället för som utredningen föreslog, advokaterna själva. överlämnandet av lagrådsremissen sammanföll i tid med att misstankarna mot Swedbank för penningtvätt uppmärksammades. Finansmarknadsminister Per Bolund gjorde då uttalanden om advokater och penningtvätt kopplade till Swedbanksskandalen, något som fick Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg att reagera kraftigt. Anne Ramberg konstaterade i en kommentar att lagrådsremissen har sin grund i ett flera år gammalt direktiv. ”Regeringens beslut om en lagrådsremiss har dock låtit vänta på sig. Oklart varför. Förslaget har ingenting med Swedbank att göra och framförallt ingenting med advokaters medverkan i den påstådda penningtvätten att göra. Lättvunna politiska poänger är inte det som behövs i dagsläget” sa Ramberg vidare. Lagrådet hade ett antal mindre synpunkter på remissen. De föreslagna lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2019. Förhandsbesked till försvarare ska gälla Högsta domstolen ändrar hovrättens beslut att neka en försvarare ersättning för merkostnader på grund av att advokaten är verksam på annan ort än där domstolsprövningen äger rum. Stockholmsadvokaten i det aktuella målet var begärd som försvarare av en person i Norrköping, misstänkt för grovt narkotikabrott. Norrköpings tingsrätt gav ett positivt förhandsbesked till advokaten, och ansåg att det fanns särskilda skäl för att staten skulle stå för de merkostnader som kom av att advokaten verkade på annan ort. Justitiekanslern överklagade beslutet till hovrätten, som ändrade tingsrättens beslut. Enligt hovrätten fanns det inte särskilda skäl som motiverar ersättning för merkostnader, främst eftersom HD:s mål nr Ö 5945-18. den misstänkte i detta fall inte riskerade att dömas till fängelse på livstid. Men HD, som nu prövat frågan, anser alltså att tingsrättens förhandsbesked ska gälla och att försvararen ska få ersättning för sina merkostnader. HD skriver att när frågan prövades i hovrätten hade försvararen hunnit sätta sig in i målet, och det fanns därmed särskilda skäl att godta merkostnaderna. ADVOKATEN NR 4 • 2019 FOTO: ISTOCK