Advokaten 1
GÄSTKRÖNIKA tidigt att andas ut enskilda fall. De
t innebär att Barnombudsmannen inte får lyfta enskilda klagomål från den grupp den representerar. Samtidigt ser vi positivt på att Barnombudsmannen får utbildning i barnkonventionen finansierad av staten, men det måste förenas med att denne även kan höja rösten för de barn som är tysta. Barnens juridiska skyddsnät är fragilt och regeringen gör inte en tillräcklig ansträngning för att stärka det. För samtidigt som Barnombudsmannen inte kan föra enskilda falls talan kan inte barn överklaga när dess rättigheter kränks. Sverige har skrivit på samtliga 54 artiklar och tilläggsprotokoll till barnkonventionen, förutom ett. Det tredje tilläggsprotokollet innebär att ett barn kan överklaga när någon kränker dess rättigheter. Rädda Barnen kräver därför att regeringen ska skriva på det tredje tillläggsprotokollet, så att barn ges möjlighet att lämna in klagomål till FN:s barnrättskommitté om deras rättigheter kränkts och de inte haft möjlighet att få upprättelse i hemlandet. en förutsättning för rättigheters genomslag är att de når dem som berörs. I dag lär sig många barn om både barnkonventionen och mänskliga rättigheter i skolan, men vår förhoppning är att lagstiftningen kommer att bli ett uppvaknande för samtliga lärare att låta barn förstå innebörden och historien bakom konventionen. Rädda Barnen arbetar ständigt på material som kan gå ut till skolklasser med information, med den starka förhoppningen om att barn får en djup förståelse om hur de får behandlas. Men en så pass bred, och stundtals luddig, lagändring förutsätter att fler kan få obligatorisk utbildning i frågan. Därför anser Rädda Barnen att statliga medel inte bara ska finansiera Barnombudsmannens utbildning om konventionen. Medel behöver avsättas till utbildning för jurister, statliga myndigheter och tjänstemän, något som ADVOKATEN NR 4 • 2019 även FN:s barnrättskommitté och Barnrättsutredningen slår fast. Även kommuner bär ett viktigt ansvar och behöver avsätta pengar i den kommunala budgeten till tillfällen med utbildningar, reflektioner och handledning. För att det ska ske en reell förbättring måste socialsekreterare, fritidspedagoger, lärare, kuratorer och andra som möter barn i deras vardag förstå hur barnets rättigheter ska efterföljas. Regioner med betydande ansvar kring barns fysiska och psykiska hälsa kommer även de att behöva vidareutbildning kring vad den nya lagen innebär. Under 2015 sökte många asyl i Sverige och vi kunde tydligt se hur ett juridiskt skydd för barn saknades. Det såg även FN:s barnrättskommitté, som riktade kritik mot Sverige för den tillfälliga migrationslagstiftningen. Asylprocessen utgick ifrån föräldrarnas situation och tog inte hänsyn till vad som var bäst för barnen. Att regeringen inte såg vad ett beslut hade för konsekvenser för barn är allvarligt och direkt skadligt. Förhoppningen är att en lagstiftning som skyddar barn kan ha en effekt i migrationsärenden, men det förutsätter att kompetensen finns, att Barnombudsmannen kan lyfta enskilda klagomål och att barn har möjlighet att överklaga. slutligen – något jag alltid trycker på. Det är jättebra att barnkonventionen blir lag. Barnrättsorganisationer jublar över att Sverige kommit långt i frågan. Men en lag är inte en lag bara för att det står på pappret. Kunskap om hur lagen ska appliceras i praktiken är nödvändig för att barns rättigheter ska tillgodoses. Ola Mattsson Sverigechef Rädda Barnen 29