Advokaten 1
» AI I DOMSTOLEN Robotdomaren ännu Algoritmerna ä
r på väg in i domstolarna på flera sätt. Men ännu är den helt digitaliserade domaren enbart en fantasifigur. Och kanske kräver demokratin att vi människor döms av just människor. FOKUS: AI OCH RÄTTSSTATEN V John Lagström. ärldens största ”domstol” drivs i dag av säljsajten Ebay. På sajten kan kunder få hjälp med tvistlösning av en digital ”domare”. Först om detta första steg misslyckas kopplas en mänsklig tvistlösare in. I amerikanska domstolar används också redan i dag olika digitala lösningar för att bland annat avgöra återfallsrisk och våldsbenägenhet (se artikel på s. 34). Systemen har dock fått mycket kritik, bland annat för att vara rättsosäkra och diskriminerande. Hur långt har egentligen användmed i teknikutvecklingen. När det gäller domarnas arbete kan dock tekniken under överskådlig framtid främst användas för att skapa underlag för domstolens rättsliga bedömningar, menar hon. – Självständiga domstolar är en av grundbultarna i ”Självständiga ningen av AI-lösningar kommit i de svenska domstolarna? – Vi befinner oss egentligen bara i idé- och konceptstadiet, svarar John Lagström, som leder Domstolsverkets innovationsprogram. Det finns, berättar Lagström, idéer och initiativ som ska testas under året. Det handlar då främst om administrativa uppgifter som att boka och koordinera parter, resurser och salar, översättning av dokument och liknande enklare delar av arbetet vid domstolarna. John Lagström ser stora möjligheter för AI-lösningar domstolarna är en av grundbultarna i rättsstaten. Förtroendet för domstolarna bygger rättsstaten. Förtroendet för domstolarna bygger på att väl utbildade och skickliga domare dömer med hög kvalitet. Mycket av dömande verksamhet handlar om att göra komplexa analyser av rättsliga regler och att värdera bevisning utifrån en juridisk metod. Möjligen skulle tekniken självständigt kunna hantera enkla och okomplicerade saker, som att avvisa ett käromål där ansökningsavgiften inte har blivit betald, konstaterar Gudrun Antemar. Det behövs inte något beslut från domstol för att ingå äktenskap och i framtiden skulle AI kanske kunna användas för äktenskapsskillnader om parterna är ense och det är rättsligt okomplicerat. Det går säkert också, enligt Gudrun Antemar, att i framtiden hitta andra områden där det inte behövs ett avgörande från en domstol eftersom saken är mycket enkel och beslut kan fattas med hjälp av AI. – En viktig fråga är också att dompå att väl utbildade och skickliga domare dömer med hög kvalitet.” gudrun antemar stolarnas verksamhet bygger på insyn och offentlighet. Förhandlingar är som regel offentliga och det är alltid tydligt vilken eller vilka domare som har avgjort ett mål. Jag tror att förtroendet för domstolarna skulle påverkas negativt om viktiga uppgifatt förenkla och effektivisera administrativa uppgifter. Men AI:n kan också hjälpa domaren till ett bättre dömande, menar han. – Datadrivna insikter om hur vi dömer och resonerar i vissa fall kan stärka rättsäkerheten, genom att säkerställa att lika fall bedöms lika och att kopplingen mellan påföljd och domskäl kan bli ännu tydligare. KOMPLEXA ANALYSER KRÄVS Även Gudrun Antemar, lagman vid Stockholms tingsrätt, tycker att det är viktigt att domstolarna hänger 46 46 ter överläts åt AI, säger hon. Att myndigheter som Försäkringskassan börjar använda AI i sitt beslutande är inget argument för att domstolarna ska göra det, menar Gudrun Antemar. Snarare tvärtom: domstolsprövningen blir då den möjlighet som står till buds för att faktiskt få sin sak prövad av en skicklig domare. John Lagström är av samma uppfattning. – När det gäller mer komplexa uppgifter tror jag framgent främst att maskiner kommer att assistera oss människor, säger han. Här är det viktigt att lyfta fram det rättsstatliga sammanhanget, menar Lagström, som lutar sig bland annat mot EU:s expertgrupps nyantagna riktlinjer för etisk AI (se faktaruta på s. 36). ADVOKATEN NR 4 • 2019