Advokaten 1
PRAKTISK JURIDIK EU:s bodelningsförordning Den 29
januari i år trädde EU:s bodelningsförordning i kraft. Den är ett led i unionens fortsatta arbete med att samordna den internationella privaträtten bland medlemsstaterna och på det sättet förbättra den fria rörligheten. Författarna lyfter fram de viktigaste reglerna i den nya förordningen och belyser dessa med praktiska exempel. D en 29 januari 2019 trädde EU:s förordning 2016/1103 och dess parallellförordning 2016/1104 i kraft. Dessa förordningar etablerar ett unionsgemensamt regelverk för makars och registrerade partners förmögenhetsförhållanden. Vi kommer att behandla förordning 2016/1103 som gäller för makar. Förordning 2016/1104 om registrerade partner är utformad på samma sätt och innehåller snarlika regler. I denna artikel kommer förordningen att konsekvent kallas för bodelningsförordningen, och exemplen kommer att utgå från bodelningar, då bodelningar torde vara det som förordningen till största delen kommer att tillämpas på. Bodelningsförordningen har formen av ett fördjupat samarbete. I skrivande stund har 18 av EU:s medlemsstater anslutit sig. Syftet med denna artikel är att genom ett antal exempel redogöra för hur vissa viktiga delar av bodelningsförordningen kommer att fungera i praktiken. Därför kommer vi inte att göra någon redogörelse för bodelningsförordningens innehåll i sin helhet, utan endast beskriva de artiklar i bodelningsförordningen som är relevanta för de exempel som tas upp. Fem centrala artiklar i bodelningsförordningen kommer att beskrivas. Beskrivningarna åtföljs av exempel som visar hur förordning52 PRESENTATION Ulf Bergquist var ledamot av den expertgrupp som på uppdrag av EUkommissionen utarbetade förslaget till EU:s bodelningsförordning samt av expertgruppens särskilda arbetsutskott. Han har vidare varit ordförande i den internationella författargrupp som skrivit lagkommentaren (utgiven av Oxford University Press) till förordningen. Gustaf Mollstedt är biträdande jurist på Bergquist & Partners Advokatbyrå AB. Han är specialiserad på internationell bodelnings- och arvsrätt. en fungerar i praktiken. Artiklarna kommer att beskrivas med varierande detaljeringsgrad beroende på vilken fråga som ska belysas. ART. 4. DOMSTOLS BEHÖRIGHET VID BODELNING PÅ GRUND AV MAKES DÖD I art. 4 i bodelningsförordningen stadgas att om talan har väckts vid en domstol rörande arvet efter en make i enlighet med EU:s arvsförordning, ska den domstolen även vara behörig i frågor rörande bodelning på grund av makens död. Denna artikel samordnar alltså arvsförordningen och bodelningsförordningen. Exempel 1 Juan och Maria gifte sig 1990 i Madrid. Juan är spansk medborgare och Maria är svensk medborgare. De bodde i Spanien till 2020. Det året separerade makarna, men de skilde sig inte. Maria flyttade hem till Stockholm. Juan bodde kvar i Madrid. Maria avlider 2023. Stockholms tingsrätt är behörig att ta upp mål angående arvet efter Maria, eftersom hon vid sin död hade hemvist i Stockholm (EU:s arvsförordning, art. 4). Då är Stockholms tingsrätt också behörig att ta upp mål om bodelning mellan Juan och Maria (EU:s bodelningsförordning, art. 4). ART. 5. DOMSTOLS BEHÖRIGHET VID BODELNING PÅ GRUND AV ÄKTENSKAPSSKILLNAD Huvudregeln är att behörig domstol vid bodelning på grund av äktenskapsskillnad avgörs enligt art. 5. Enligt art. 5 är den domstol, som är behörig att ta upp frågor rörande äktenskapsskillnad i enlighet med art. 3.1 i Bryssel II bis-förordningen, även behörig att ta upp frågor om bodelning (med viss reservation; se ADVOKATEN NR 4 • 2019