Advokaten 1
GENERALSEKRETERAREN HAR ORDET yrke och ett ansvar
biträden, frågan om skärpning av möjligheterna att byta försvarare, justering av gränserna för rättshjälp, taxan i brottmål, eventuell differentiering av ersättning till offentliga försvarare och målsägandebiträden med mera. Till mötet med utredaren anmälde sig 24 personer att jämföras med 250 anmälningar till middagen i omedelbar anslutning efter årsmötet. Det föranledde mig att skriva ett mail till Stockholmsavdelningens ledamöter med uppmaningen att infinna sig till mötet för att dels få information, dels framföra erfarenheter och synpunkter. Det föranledde ytterligare ett femtiotal att anmäla sig. Nyligen anordnade vi ett möte på kansliet med den tidigare lagmannen i Stockholms tingsrätt, Stefan Strömberg, som för närvarande har i uppdrag att utreda hur rättshjälpsprocessen kan och bör reformeras. Det är en utredning som är av central betydelse för ombud och biträden samt deras klienter. Samfundet är representerat av Mia Edwall Insulander i den referensgrupp som knutits till utredningen. När chefsjuristen inbjöd verksamma advokater och biträdande jurister till ett möte med utredaren på kansliet anmälde sig fem personer. Tre advokater infann sig. Jag tycker att denna brist på engagemang är rätt bedrövlig. Särskilt i ljuset av det från tid till annan höga tonläge som vissa ger uttryck för i sin fullt förståeliga frustration över bristerna i systemet. Men trovärdigheten i våra försök att påverka politiker och utredare om det angelägna i att höja taket i rättshjälpen, liksom att se över systemet med timkostnadsnormen, är inte övertygande om de närmast berörda inte ens besvärar sig med att komma när tillfälle ges att påverka. såväl på den humanjuridiska som på den affärsjuridiska sidan brukar också behovet av att marknadsföra advokatrollen och tydligt klargöra skillnaden mellan advokater och andra konsulter påpekas. Behovet är stort. Det finns ett betydande kunskapsunderskott i denna fråga, som dessvärre också finns hos de brottsbekämpande myndigheterna. Ansvaret för detta åvilar givetvis Advokatsamfundet, men i lika hög grad de enskilda ledamöterna. Det brukar från de stora affärsjuridiska byråernas sida ur ett yrkesperspektiv också framställas önskemål om lindring av det advokatetiska regelverket, framför allt vad gäller reglerna om intressekonflikter. Dessa är medvetet stränga därför att de ska garantera att advokatens kärnvärden, det vill säga oberoendet, lojalitetsplikten och tystnadsplikten, inte riskerar att eftersättas. Sverige ADVOKATEN NR 4 • 2019 är en liten jurisdiktion. Stora byråer drabbas därför inte sällan av att de måste tacka nej till uppdrag. Det är en konsekvens som dock inte kan avhjälpas genom en uppluckring av regelverket. Utan endast genom upprätthållandet av detsamma. I vart fall om man önskar värna advokattiteln och vad den står för. HUR SKA VARUMÄRKET ADVOKAT OCH ALLT SOM DETTA STÅR FÖR VINNA RESPEKT OM INTE ENS ADVOKATERNA SJÄLVA STOLT VÄRNAR TITELN ADVOKAT. det etiska regelverket är detsamma för alla advokater oavsett inriktning och var advokaten är verksam. Advokatetiken är det kitt som utgör grunden för advokatyrket och ytterst för en gemensam yrkesidentitet och därmed sammanhållningen i kåren. Advokatetiken är grundvalen för klienternas privilegier. Rättegångsbalken anknyter direkt till våra regler om god advokatsed. Det är detta som utgör grunden för vår skyddade advokat titel. I detta perspektiv finner jag det anmärkningsvärt att advokattiteln används i allt mindre utsträckning. På affärsbyråerna delas juristerna in i delägare och biträdande jurister. Advokattiteln tycks i marknads föringshänseende sakna större tyngd. Firman som varumärke anges i dag bara med ett namn. Ordet advokat eller advokatbyrå står inte sällan undangömt långt ned på hemsidan, brevpapperet eller visitkortet. På visitkorten anges i stället för titeln advokat, del ägare, dessutom oftast på engelska – partner. De som inte är delägare har olika engelska benämningar. Titeln advokat lyser ofta med sin frånvaro. Detta är ju givetvis ett stort misslyckande. Hur ska varumärket advokat och allt som detta står för vinna respekt om inte ens advokaterna själva stolt värnar titeln advokat. För det är ju den som skiljer oss från konsulterna och tillerkänner advokatens klienter en rad privilegier. Denna skillnad riskerar att urholkas. Penningtvättslagstiftningen är ett exempel härpå. Och det senaste förslaget om rapporteringsskyldighet vid så kallade skatteupplägg ett annat. Kåren gör klokt i att bättre vårda det som är specifikt för vårt yrke och inte minst den rättsligt skyddade yrkestiteln. Om inte vi tycker att titeln är viktig kanske samhället i övrigt inte heller gör detta. Anne Ramberg anne.ramberg@advokatsamfundet.se 7