Advokaten 1
NYHETER Utredare ska stärka penningtvättsarbete E
n utredning ska på regeringens uppdrag föreslå reformer för att ytterligare stärka arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Utredningen ska bland annat analysera förutsättningarna för Finansinspektionen att effektivt bedriva tillsyn på området, analysera förutsättningarna för bankerna, Finanspolisens och andra brottsbekämpande myndigheter att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism, göra en genomgripande analys av ändamålsenligheten i den befintliga tillsynsstrukturen på området och lämna förslag till författningsändringar. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2020. Justitiekansler Mari Heidenborg bedömer att det inte blir någon större förändring av det totala belopp som varje år betalas ut i lidandeersättning. JK ändrar praxis för ersättning vid frihetsberövanden Katarina Fast Lappalainen. Skyddet mot retroaktiv lagstiftning kan stärkas Skyddet mot retroaktiv lagstiftning är en grundläggande rättsprincip som borgar för förutsebarhet och likabehandling. Retroaktivitet bör därför inte förekomma om det inte föreligger angelägna allmänna intressen som kan rättfärdiga avsteg från denna princip. I sin avhandling, framlagd vid Stockholms universitet, har Katarina Fast Lappalainen analyserat skyddet mot retroaktiv beskattning i svensk rätt. Utifrån analysen utformar hon också en modell för uttolkningen av skyddet mot retroaktiv beskattning i syfte att bidra till bättre rättssäkerhet vid såväl lagstiftning som rättstillämpning. Katarina Fast Lappalainen: Om skyddet mot retroaktiv beskattning – En studie i konstitutionell rätt 10 Tiden ska ges en större betydelse än tidigare och ersättningen ska öka exponentiellt över tid. Det är ett par av nyheterna, när Justitiekanslern presenterar sin nya praxis för anspråk enligt ”frihetsberövandelagen”. Justitiekanslern har under 2019 gjort en översyn av den praxis som gäller för anspråk enligt den så kallade frihetsberövandelagen. Översynen har bland annat syftat till att utvärdera och i vissa fall omvärdera hur ersättning för lidande till följd av ett frihetsberövande ska bestämmas. Den senaste större översynen genomfördes 2012. Översynen har lett till att Justitiekanslern från och med nästa år gör vissa förändringar beträffande frågan om hur lidandeersättning ska bestämmas. En av de mer grundläggande förändringarna är synen på den tid som ett frihetsberövande har pågått. – Det finns ett starkt stöd för att lidandet ökar ju längre ett frihetsberövande pågår. Det är därför rimligt att tiden ska ges en större betydelse än tidigare och att ersättningen därför ska öka exponentiellt över tid, säger justitiekansler Mari Heidenborg. ERSÄTTNING VID FRIHETSBERÖVANDE Den som har varit frihetsberövad (anhållen eller häktad) utan att sedan bli dömd för gärningen har i regel rätt till ersättning av staten enligt lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder, frihetsberövandelagen. Även andra former av frihetsberövanden kan leda till ersättning enligt samma lag. Under 2018 avgjorde Justitiekanslern närmare 2 000 frihetsberövandeärenden varav ersättning beviljades helt eller delvis i närmare 90 procent av fallen. Den totala ersättningen för 2018 uppgick till ca 82 miljoner kronor. ADVOKATEN NR 9 • 2019 Detta innebär bland annat att Justitiekanslern kommer att justera de schabloner som används som utgångspunkt för att bestämma lidandeersättning, de så kallade normalbeloppen. Det betyder emellertid inte att ersättningarna i de enskilda fallen generellt höjs, eftersom Justitiekanslern även gör andra förändringar. JK:s webbplats, www.jk.se. justitiekanslern ser inte framför sig någon större förändring av det totala belopp som varje år betalas ut i lidandeersättning. Ändringarna kommer att tillämpas från och med den 1 januari 2020.