Boinsikt 1
ÅRETS HÖGTIDER utsände son Jesus Kristus, säger f
ader Jacob. Med början på Skärtorsdagen följer en rad traditioner som avslutas med Thnatho (de dödas vilodag, Annandag påsk), en stor helgdag i den syrianska kulturen. – Skärtorsdagen firas till minne av Jesus och lärjungarnas sista måltid. Vi går på mässa tidigt på morgonen och tar emot nattvarden, säger fader Jacob. – Långfredagen är en särskild sorgedag till minne av Jesu lidande och korsfästelse. Då äter eller dricker vi inte före lunch, och inget som man kan njuta av. På eftermiddagen samlas vi i kyrkan, har en egen liturgi, ber och sjunger sorgliga sånger och hymner. I en liten kista lägger vi ner ett kors, som symboliserar Jesu begravning. Runt kistan lägger vi blommor och tar emot välsignelsen. Påskafton kallas för ljusets lördag, då det enligt Bibeln kommer ett ljus från Jesu grav i Jerusalem. På påskdagen firas 12 Jesus uppståndelse med en mässa i kyrkan. – Det är en dag som symboliserar segern över döden, förklarar fader Jacob. Efter kyrkan önskar man varandra glad påsk och går därefter hem till varandra och äter tillsammans. Ägget har en central plats i måltiden och det har sin naturliga förklaring. Ägget symboliserar nämligen Jesu grav. Han är död, men har återuppstått, försvunnit ur graven och lever i gudomligheten. – I ägget finns också liv, kycklingen knäcker skalet med sin näbb och möter livet. Vi färgar äggen i glada färger för glädjens skull Den sista dagen i stilla veckan är Annandag påsk – Det är en stor helgdag när vi hyllar och tänker på våra döda. Den börjar med en högtidlig mässa. Efter att vi har ätit tillsammans i kyrkan, går vi till våra släktingars gravar och smyckar dem med ljus och blommor, berättar fader Jacob. Efter samtalet i kafeterian tar han oss med in i kyrkan, där vi ska ta bilder. Kyrksalen är stor, vacker och ljus. Längst fram i kyrkan vilar en stor bibel på en ställning. Jag öppnar och slås av bilderna och de vackra skrivtecknen. – Arameiska? frågar jag. Fader Jacob nickar. När jag bläddrar vidare upptäcker jag att man läser baklänges. – Jag visste inte att ni läser baklänges, säger jag åt fader Jacob. Han tittar på mig och ler med sina varma ögon. – Arameiska har funnits i flera tusen år. Jag tror vi var först. Är det då vi eller ni som läser baklänges? Han säger det vänligt, som ett enkelt konstaterande. Vi tittar på varandra och brister sedan ut i ett broderligt skratt. Jag skrattar mest åt mig själv. Geografiskt sett är Syrien egentligen bara en fraktion av det som en gång var Storsyrien. Strategiskt beläget vid Medelhavet där tre kontinenter möts, var landet en gång säte för många mäktiga dynastier och har sett imperier både uppstå och falla. Egyptier, fenicier, assyrier, romare, greker och perser har satt sin prägel på landet. Syrien som också kallades för Messopotamien är syrianernas hemland. Idag finns cirka 10 miljoner syrianer i världen. Hälften lever i Mellanöstern, de flesta i Libanon och Syrien. Syrianerna är uppdelade i olika kyrkotillhörigheter. I Sverige lever cirka 50 00060 000 syrianer. Den syriska-ortodoxakyrkan grundades i Syrien för knappt 2 000 år sedan. Källa: www.sakerhetspolitik. se, Fader Jacob Kasselia och www.mariakyrkan.org