Advokaten 1
Nyheter hiLdary februari Sexköpslagen bästa vapne
t mot handel med människor är en av världens största kriminella verksamheter. och människohandlarna har på senare år anpassat sig till svenska förhållanden på ett sätt som gör det svårt att få dem fällda för brotten. Varje år kommer över 600 000 människor in i Europa genom människohandeln. De flesta av dem säljs för sexuella ändamål. Men det förekommer också att man handlar med arbetskraft och organ, berättade Jonas Trolle, förundersökningsledare och gruppchef vid Kommissionen mot människohandel i City polismästardistrikt. Utsättningsrummet på Norrmalms polisstation, där polisen fördelar uppdragen under varje skift, utgjorde en lämplig inramning till februari månads Hildarylunch i Stockholm. Runt 60 kvinnliga jurister och advokater hade samlats där för att lära mer om människohandel, en verksamhet som enligt Jonas Trolle är den tredje största kriminella verksamheten i världen. – De som sysslar med männienligt Jonas Trolle den svenska sexköpslagen, eftersom den slår mot efterfrågan. – Lagen gör det tydligt att sexköparen är del av en kriminell verksamhet. Och utan efterfrågan, inget utbud, konstaterade Trolle, som också tyckte sig se att lagen haft en normativ effekt. sexköparen mÅ vara kriminell. På ytan kan han dock vara ytterst normal och välanpassad – en alldeles vanlig man. För det är nästan enbart män som köper sex, enligt Jonas Trolle. – Sexköparen ser ut Jonas Trolle som jag. Han är mellan 35 och 60 år, han har barn och ett rikt socialt liv, sa Jonas Trolle, som konstaterade att sexköparen bakom fasaden ofta visar sig ha någon personlighetsstörning eller lida av sexmissbruk. Hallickarna beskrev han på ett helt annat sätt. – Vi möter psykopater, människor som inte skyr några medel för att tjäna pengar. Filmer som Lilja 4-ever och skohandel är multikriminella. De ägnar sig åt allt som ger pengar. Det finns inget de inte tar i och inget som stoppar dem, berättade Jonas Trolle. För att komma åt människohandlarna så effektivt som möjligt utreder polisen numera all brottslighet som upptäcks. Narkotikabrott är tacksamma att angripa, de ger långa straff, sa Trolle. – Vi vill helt enkelt göra det mindre attraktivt för människohandlare att vara här. En god hjälp i det arbetet är 10 böcker om sexhandel har skapat en bild av sexhandelns offer som slagna i bojor och inlåsta bakom en dörr som bara öppnas för att släppa in kunderna. Jonas Trolle konstaterade att verkligheten inte ser ut så i dag. Bilden av den inlåsta flickan, tillsammans med gällande lagstiftning, kan dock göra det svårt att få fällande domar för människohandel. – Hallickarna har anpassat sig till vår lagstiftning, sa Trolle, och fortsatte: – Kvinnorna ser ut att göra vad de vill och att röra sig fritt, men det finns ett underliggande tryck som inte ger dem något val. Det trycket är svårt att bevisa och förklara, vilket gör att de flesta Gatuprostitutionen minskade under flera år drastiskt efter sexköpslagens utredningar stannar vid grovt koppleri eller koppleri. kvinnorna som hamnar i Sverige vet oftast om varför de är här, förklarade Trolle. Däremot har de ingen aning om villkoren för prostitutionen – att de ska vara tillgängliga 24 timmar om dygnet, att de måste ställa upp på handlingar som de aldrig kunnat drömma om och att de hamnar i skuld till hallicken för resan och ”inköpskostnaden”. Flera andra faktorer bidrar också till att hallickarna kan behålla kontrollen över kvinnorna: – De talar inte språket och de har inget socialt nätverk här. Dessutom har de fått höra av sin hallick att han är den ende de kan lita på. Om han säger att man får tre års fängelse för prostitution i Sverige, då tror de på det, sa Jonas Trolle. Under tiden som prostituerade utsätts kvinnorna också för en ständigt pågående normförskjutning. Det onormala blir normalt, och gränserna för vad de kan ställa upp på och stå ut med förskjuts, berättade Jonas Trolle. Redan innan de hamnar i Advokaten Nr 2 • 2010 Foto: scanpix