Advokaten 1
Nyheter Är det egentligen någon större skillnad p
å regeringens och oppositionens rättspolitik? det frågade moderatorn anne ramberg vid den rättspolitiska debatt mellan justitieminister beatrice ask och justitieutskottets ordförande thomas bodström som inledde svensk juriststämma. debattörerna gjorde vad de kunde för att ta fram skillnaderna, men var trots allt eniga om ganska mycket. Juriststämmans största sal var i det närmaste fullsatt när Advokatsamfundet inbjöd till rättspolitisk debatt inför valet i höst. Åhörarna fick lyssna på två debattörer som ofta drabbat samman, men i praktisk handling ändå verkar tycka lika på många punkter. Moderatorn, Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg, inledde med att redovisa rättsväsendet i siffror. Hon konstaterade bland annat att rättsväsendets andel av statsbudgeten i många års tid legat på ungefär tre procent. Anslagen har ökat något de senaste åren, en ökning som till största delen gått till polisen och kriminalvården. Anne Ramberg konstaterade att satsningen på polisen ännu inte visat sig vara särskilt effektiv, åtminstone inte av uppklarningsstatistiken att döma. – Det är upp till bevis för polisen nu. Vi ställer väldigt höga krav på effektiviteten, sa Beatrice Ask, som bland annat pekade på att polisen måste använda informationsteknologin bättre. Thomas Bodström hade ett konkret förslag för att göra polisen mer effektiv: att slå ihop de olika länspolismyndigheterna till en. – På det viset skulle man kunna få ut mycket mer för pengarna. Vi påbörjade det arbetet med åklagarna och kriminalvården, men polisen är kvar, sa Bodström, som undrade varför regeringen inte ens tillsatt en utredning om detta. Justitieministern var dock inte beredd att utlova någon myndighetssammanslagning. ask oCh bodström fiCk frågor om Ekobrottsmyndigheten, som båda anser ska vara kvar men bli ännu effektivare. Ett sätt att uppAdvokaten Nr 2 • 2010 nå det är, enligt Thomas Bodström, att ge ökade möjligheter till åtalsunderlåtelse, för att bättre kunna prioritera allvarliga brott framför mindre allvarliga. Bodström efterlyste ny lagstiftning om detta. Beatrice Ask bekräftade att detta diskuteras i regeringen. – Det är inget dåligt förslag. Det blir ju lätt så att man silar mygg och sväljer kameler för att man är tvingad att ta allt, och kanske tar de enkla målen istället för att fördjupa sig i de komplicerade, sa hon, men tillade att hon inte vill föregå det arbete som pågår med ett förslag. Ska vi tillåta polisen att ägna sig åt brottsprovokation, frågade Anne Ramberg. – Jag tycker att det finns viss provokation som kan vara befogad. Men då måste det vara väldigt tydligt vad som gäller, sa Beatrice Ask, som också berättade att ett förslag om tydligare regler kan väntas under senvåren. Thomas Bodström var en aning självkritisk och önskade att han hunnit få fram tydligare regler under sin tid som justitieminister. Men för honom är grunden enkel. – Brottsprovokation: nej, bevisprovokation: ja! Det är rätt att kunna avvakta med att stoppa en narkotikaleverans som är på väg in i landet, och låta den leverera narkotikan innan man ingriper. Men inte att polisen går och säljer knark i Kungsträdgården, sa Bodström. domstoLsreformen En modernare rättegång EMR diskuterades vid ett annat seminarium under Juriststämman, men Anne Ramberg passade också på att fråga företrädarna för regeringen och oppositionen om hur de ser på reformen, och om vi kan vänta oss någon översyn. Enligt Beatrice Ask ska reformen naturligtvis utvärderas, men ännu finns ingen tidplan för när det ska ske. Thomas Bodström ansåg att EMR är en positiv reform, som dragits ett steg för långt när man kraftigt begränsade möjligheterna till Thomas Bodström omförhör i överinstanserna. Detta kan dock, enligt Bodström, enkelt rättas till om man i stället tillämpar den ursprungliga utredningens förslag. Svensk rättskipning håller hög Beatrice Ask klass, och sammanslagningarna av domstolar har ökat rättssäkerheten, det var båda debattörerna eniga om, även om de inte riktigt hade samma bild av vem som åstadkommit denna förbättring. Anne Ramberg tog också upp frågan om hemliga tvångsmedel, det som fått beteckningen ”Bodströmsamhället”, efter förre justitieministern. Thomas Bodström konstaterade att han fortfarande står för de lagar som kom till under hans period i regeringen. Han ville också se en snabbare implementering av EU:s datalagringsdirektiv. Beatrice Ask var inte lika entusiastisk, och förklarade att regeringen inte kommer att lägga förslag under den här mandatperioden för att införliva direktivet i svensk lagstiftning. – Skälet är enkelt. Integritets- och rättssäkerhetsaspekterna måste ses i en bredare kontext. Vi måste ta den oro som finns kring lagring av information på allvar, så vi kommer att avvakta med förslag, sa Ask, och förnekade att regeringen är ”vettskrämd för att få en ny integritetsdebatt på halsen inför valet” som moderatorn Anne Ramberg uttryckte det. ersÄttningen tiLL advokater med offentliga uppdrag är en fråga där Advokatsamfundet i många år försökt få till stånd en förändring. – Vem av er är beredd att titta på den frågan, frågade Anne Ramberg, som påpekade att vi i framtiden löper risk att inte ha några humanjurister. Något löfte fick hon inte, men Thomas Bodström uteslöt inte en översyn om han blir justitieminister. – Vi tar frågan på stort allvar och jag är medveten om den kritik som varit, men det kommer inte att vara den fråga som står högst upp på valmanifestet, sa Beatrice Ask. n 17 »