Advokaten 1
Nyheter Johan Munck Johan Munck är ordförande i H
ögsta domstolen sedan 2007. Nu slutar han som justitieråd efter 22 år i HD. Han hoppas få mera tid till stråkkvartetter och skiljeförfaranden. Men utgivningen av lagboken kommer att ta mycket av hans tid i fortsättningen. text magnus andersson foto högsta domstolen En musikalisk ordförande lämnar Högsta domstolen J ohan Munck tar emot på trappan till HD:s lokaler i Bondeska palatset en ovädersdag i februari. Från fönstren i hans tjänsterum kan man inte mer än skymta Riddarhuset genom yrsnön. Johan Munck är mycket vänlig och ger ett anspråkslöst intryck. Han uttrycker sig eftertänksamt och håller sig sakligt till fakta. Johan Munck har varit domare i HD sedan 1988. Han berättar om vad som har förändrats under den tiden: – När jag började var det tradition inom Högsta domstolen att de flesta ledamöter inte var på domstolen annat än när de hade föredragning eller förhandling. De arbetade hemma. Var man här någon annan dag, så var det alldeles tomt. Det hade jag lite svårt för i början. Med viss ansträngning lärde han sig att arbeta hemma, men det tog nästan ett halvår att vänja sig. Sedan fann han att det passade honom ganska bra, eftersom han hade små barn. Numera finns de allra flesta justitieråden i HD under vanlig tjänstetid. Datoriseringen har inneburit stora förändringar. När Johan Munck kom till HD 1988 fanns det knappt några datorer där. – Man lämnade det man hade skrivit till utskrift på en skrivcentral. Nu skriver alla själva på sina datorer. Johan Munck tycker att HD mår rätt bra i dag. Domstolen har aldrig haft problem med stora målbalanser i någon nämnvärd utsträckning, som systerdomstolen Regeringsrätten. Domstolen avgör lika många mål som den får 20 in, cirka 5 200 mål per år. Antalet publicerade prejudikat varje år är omkring 100. Finns det något problem med att få upp tillräckligt bra rättsfrågor till prövning i HD? – En nackdel har uppkommit nyligen. Den 1 november 2008 infördes en regel om prövningstillstånd i hovrätten i alla andra mål än brottmål. Reformen inverkar negativt på urvalet mål som kommer hit. Därför fick vi färre prejudikat förra året än vi brukar. Reformen är säkert bra från andra synpunkter, men den är inte riktigt bra för oss. Frågan om hur man kan få upp bättre prejudikatfrågor har utretts många gånger. Nu finns ett system som kallas ”hissen” på HD-slang: Om en prejudikatfråga kommer upp i ett vanligt mål, kan tingsrätten skicka den direkt till HD. De målen är inte särskilt många. Men när de kommer, är det ett arbetsekonomiskt sätt att skapa prejudikat. Johan Munck berättar att frågan behandlas johan munCk Ålder: 67 år Bor: edsviken, sollentuna Familj: Fru och tre barn i åldrarna 39, 25 och 23 Lyssnar gärna på: klassisk musik och äldre jazzmusik Läser just nu: en bok av min vän rune lavin som handlar om lagrådet Fritidsintressen: spelar stråkkvartetter, någon gång (alltför sällan) lite golf olika i olika länder. I Danmark har man ett organ utanför Højesteret som bestämmer vilka mål som ska tas upp. Där deltar en tjänstledig ledamot av domstolen. I Sverige är det alltid HD själv som avgör om det ska bli prövningstillstånd, och arbetet med att gå igenom målen är ganska tungt. Numera kan en ensam HD-ledamot avslå en ansökan om prövningstillstånd – tidigare krävdes tre ledamöter. Det har betytt mycket för HD:s arbetsformer. Ett uttryck för det är att antalet ledamöter i domstolen har minskat. Är det ett problem för prejudikatbildningen att näringslivets tvister avgörs i icke offentliga skiljeförfaranden? – Nej, det tycker jag inte. Jag har sysslat rätt mycket med skiljeförfaranden, och det är mycket sällan som någon prejudikatfråga uppkommer. En stor del av skiljemålen är sådana som annars aldrig skulle komma till Sverige över huvud taget. Det är utländska parter som har avtalat att en svensk skiljenämnd ska avgöra tvisten. Johan Munck tar upp frågan om domares medverkan i skiljeförfaranden. Han framhåller att saken behandlades i en proposition år 2001. Där skrev regeringen att det var en fördel om domare, särskilt i de högsta instanserna, ägnade sig åt skiljedomar. Det rekommenderades för att öka kompetensen. I skiljeförfaranden förekommer ofta stora kommersiella tvister som sällan hamnar i domstol. Johan Munck tycker inte att det vore välbetänkt om en stor kommersiell tvist skulle komAdvokaten Nr 2 • 2010