Advokaten 1
sitet att betala 35 000 kronor i skadestånd till
24 kvinnor sedan män hade fått förtur till psykologutbildningen. skadestÅndsansvar för förÄLdrar. Om regeringen får som den vill kommer föräldrar att från den första september bli skadeståndsskyldiga för brott som deras barn ställer till med. De juridiskt kunniga remissinstanserna har riktat tung kritik. Själva syftet med lagstiftningen ifrågasätts, det vill säga att skadeståndsskyldigheten skulle minska ungdomsbrottsligheten. Andra instanser har invänt att skadeståndsskyldigheten slår särskilt hårt mot redan utsatta familjer och därför bara gör ont värre. En tredje invändning som en icke-jurist nog kan ha svårt att ta till sig, är rent försäkringsrättslig. Antag att det elaka barnet A med flit slår lekkamraten B över munnen med följden att en gråtande och blödande B spottar ut sina fina vita framtänder. Enligt riksdagens beslut blir då A:s föräldrar skadeståndsskyldiga, vilket antas göra dem och andra föräldrar mer uppmärksamma på vad deras barn har för sig. För inte kan väl föräldrarnas ansvarsförsäkring ticka ut i ett sådant fall, här är det ju fråga om ett uppsåtligt skadevållande som försäkringen inte täcker? Precis så fel kan man resonera som lekman, och tyvärr tycks det som att justitieministern har tänkt just så. En jurist ser naturligtvis kvickt att det är barnet och inte de skadeståndsansvariga föräldrarna som har varit vållande, och därför gäller ansvarsförsäkringen fullt ut. Simsalabim, så var hela syftet med reformen som bortblåst. Visst bör föräldrar ta ansvar för sina barn, som justitieministern upprepade senast i Ekot 11/2. Synd bara att hennes förslag inte duger för att inskärpa just det ansvaret. en modernare rÄttegÅng. För Advokatens läsekrets är det ingen nyhet att underrätterna, framför allt tingsrätterna, sedan den första november 2008 tar upp förhör både på ljud och bild. Ja, så att målsägande, misstänkta gärningsmän, vittnen och övriga Advokaten Nr 2 • 2010 ”Som lagstiftare läser man lagförslag med politikerglasögon på näsan. Hur ska man annars kunna identifiera de politiska falluckorna som motståndarlägret gillrar?” förhörspersoner ska slippa omaket att infinna sig i domstol en gång till om domen överprövas i högre instans. Med tanke på den lama, för att inte säga obefintliga kritik som framfördes från juristhåll mot EMR är det kanske orättvist att i efterhand anklaga lagstiftarna för att de inte drog i handbromsen när reformen processades i riksdagen. Men följden blev en försämring av rättssäkerheten i våra domstolar. På annat sätt kan man inte beskriva en nyordning som innebär att en misstänkt gärningsman kan dömas till ett långt fängelsestraff utan att själv närvara i rättssalen. Att reformen i den delen är feltänkt bekräftas bäst av att Högsta domstolen nyligen skickade tillbaka ett sådant mål till Svea hovrätt med hänvisning till att det stred mot grundläggande krav på rättssäkerhet att döma någon i sin frånvaro till – i detta fall – tio års fängelse. Som lagstiftare läser man lagförslag med politikerglasögon på näsan. Hur ska man annars kunna identifiera de politiska falluckorna som motståndarlägret gillrar? Men för att beslutsfattarna i riksdagen ska stå ännu bättre rustade för den granskande och lagstiftande uppgiften fordras mer juridisk kompetens, och juridisk analysförmåga hos ledamöterna själva. Det har deras uppdragsgivare rätt att kräva. Maria Abrahamsson riksdagskandidat (m) 25