Advokaten 1
Samfundet disCipLinÄrende beslut 2009 3 advokat u
nderlåtit att uppfylla utbildningskravet. erinran. bakgrund Den 16 april 2009 tillskrevs A av Advokatsamfundets kansli. Advokatsamfundet hade emottagit av advokatbyråns revisor upprättad revisionsberättelse/ revisionsintyg för räkenskapsåren 2004–2007, men saknade intyg om att utbildningskravet till fullo var uppfyllt för räkenskapsåren 2004, 2006 och 2007. advokatens yttrande I yttrande som inkom till Advokatsamfundet den 13 maj 2009 har A anfört i huvudsak följande. A vitsordar att han inte till fullo har uppfyllt utbildningskravet de aktuella åren. Skälen till detta är bland annat att han har haft svårt att hitta kurser som har varit intressanta och som har gått att förena med inbokade mål. Diverse familjeskäl har också varit bidragande. Han har på annat sätt än genom formell kursverksamhet tagit ansvar för sin utbildning och förkovran. Bland annat har han köpt och läst mycket juridisk litteratur med allmän inriktning och inte med inriktning på ett aktuellt mål. Han har vidare med stort intresse och noggrannhet tagit del av samtliga NJA- och RH-fall. Under de aktuella åren har han därmed på egen hand ägnat sig åt vidareutbildning som mångfalt uppgår till det antal timmar som utbildningskravet omfattar. Advokatsamfundet har härefter fått del av revisors rapport för A:s Advokatbyrå avseende räkenskapsåret 2008-01-01– 2008-12-31. I denna fanns anmärkning om att föreskrivet utbildningskrav ej till fullo hade uppfyllts. A förelades den 1 juli 2009 att senast den 3 augusti 2009 inkomma med skriftligt yttrande avseende samtliga uppgifter om ej uppfyllt utbildningskrav. Han upplystes även om att styrelsen 46 därefter kunde komma att besluta om att ett disciplinärende skulle upptas. advokatens yttrande A har i en skrivelse inkommen till Advokatsamfundet den 5 augusti 2009 anfört i huvudsak följande. Han kan ha förståelse för att han förtjänar viss kritik och kanske ett föreläggande från Advokatsamfundet att inom viss tid avhjälpa bristerna genom att gå extrakurser eller liknande. Men att ett disciplinärende ska upptas mot honom och att han därmed riskerar att drabbas av påföljd anser han vara en överreaktion. Disciplinärenden bör avse brister mot vägledande regler om god advokatsed. Dessa etiska regler har han varit mycket noga med att följa i sin verksamhet. Han har inte uppfattat att kravet på visst antal timmar kursverksamhet funnits med i reglerna om god advokatetik. Den ändring som nu har skett på denna punkt från och med den 1 januari 2009 kan, enligt hans mening, inte tillämpas retroaktivt. Han har fått en varning genom denna skriftväxling. Detta och det faktum att fullgörande av kurskravet från och med den 1 januari 2009, vilket man i och för sig kan ha principiella invändningar emot, har intagits i reglerna om god advokatsed gör att han i framtiden kommer att fullgöra det årliga utbildningskravet. Ärendets handLÄggning Advokatsamfundets styrelse beslutade den 21 augusti 2009 att uppta ett disciplinärende mot A. Han bereddes därefter tillfälle att slutföra sin talan i ärendet. advokatens yttrande I yttrande daterat den 10 oktober 2009 har A anfört i huvudsak följande. Han vill betona att han inte är emot att gå kurser, men att han däremot är starkt kritisk till att Advokatsamfundet skall tvinga sina medlemmar att gå ett visst antal kurstimmar per år, oavsett om behov finns eller inte. Ansvaret för kompetens och fortbildning borde ligga på den enskilde advokaten. Vidare är det omöjligt att varje år hitta nya kurser som är meningsfulla och som man tidigare inte har varit på. Ett årligt timtvång medför en risk för att advokater tvingas att gå kurser, inte för att utbilda sig, men för att få ihop tillräckligt många kurstimmar. En annan sak är kostnadsaspekten som slår olika på olika grupper av advokater. Humanjurister driver sin verksamhet under alltmer pressade ekonomiska ramar. 1 600 arbetstimmar per år med en maxdebitering om 6/8 eller 75 procent innebär en bruttoomsättning om cirka 1,2 miljoner kronor. Lantsortsadvokater är särskilt drabbade av kostnader för kursverksamhet eftersom kurserna till 99 procent hålls i storstäderna, vilket i hans fall innebär en resa på 30–40 mil. Detta medför i sin tur övernattningar och resdagar. Varje endagskurs i Stockholm, Malmö eller Göteborg innebär 2,5 dagars bortavaro från arbetet och en förlorad omsättning om 16 000 kr. Kursavgift, resa, hotell m.m. innebär kostnader på cirka 12 000 kr. Tre endagars kurser innebär således en kostnad för honom och många övriga landsortskollegor om cirka 80 000 kr per år. Har man dessutom småbarn och vill vara någorlunda aktiv i deras tillvaro kan man inte och vill man heller inte arbeta mer än normala arbetsdagar. Det är en svår balansgång och han menar att Advokatsamfundet borde vara mer lyhörd för landsortsadvokaters vardag och ekonomiska verklighet. Det är inte endast kurser som skall prioriteras. Det framstår vidare som högst tveksamt om man överhuvudtaget skall kunna åläggas disciplinpåföljd för att man inte har gått på kurser i tillräcklig omfattning. Han ifrågasätter starkt om det kan anses vara ett brott mot god advokatsed. Enligt hans förmenande är god advokatsed att hänföra till moral, lojalitet och gott omdöme. Brister i yrkeskompetens kan knappast i sig vara ett brott mot god advokatsed, så länge man har omdöme att säga nej till sådana uppdrag som man inte behärskar. Med risk för att ha fel anser han sig ha god yrkeskompetens inom de områden han är verksam. Han har stort intresse för rättsfrågor och rättsutveckling samt har under de aktuella åren tagit ansvar för att utbilda och upprätta sin kompetens inom sina verksamhetsområden. Någon större kritik mot bristfällig juridisk kompetens eller omdöme tror han knappast kan riktas mot honom. Han har upprätthållit sin kompetens delvis på annat sätt än att genomgå kurser och att det skulle vara ett brott mot god advokatsed känns främmande och långsökt. Skulle nämnden anse att det formellt är möjligt att erhålla disciplinpåföljd för att man inte har gått på tillräckligt många kurser kan man rimligen inte åläggas disciplinpåföljd för förseelser begångna före den 1 januari 2009. Rättssäkerhet bör gälla även advokater och inte enbart advokaternas klienter. Nu har Advokatsamfundet i de Vägledande reglerna om god advokatsed infört en särskild bestämmelse i 2.5 om yrkeskompetens. Syftet är och bör väl i första hand vara att advokater skall se till att de upprätthåller sin yrkeskompetens, men är angivet att det inte räcker med detta utan att man även skall ”genomgå erforderlig fortbildning”. Hans ”försyndelser” har begåtts innan de nya reglerna trädde i kraft. Om man läste de vägledande reglerna som tidigare gällde kunde man kanske tolka in det självklara att advokater skall upprätthålla sin yrkeskompetens inom de områden de är verksamma genom att Advokaten Nr 2 • 2010