Advokaten 1
Nyheter Länsrätterna har blivit förvaltningsrätte
r snabbare handläggning och ökad specialisering på sikt. det hoppas domstolsverket på med de nya förvaltningsrätterna. Den 15 februari lades de 23 länsrätterna i Sverige samman till 12 förvaltningsrätter. För hälften av de nya förvaltningsrätterna sammanfaller domkretsen (domstolens geografiska verksamhetsområde) inte med länsgränserna. Länsrätterna i Skåne, Västerbottens och Norrbottens län bytte namn vid reformen, men lades inte samman med någon annan domstol. Domstolsverkets syfte med reformen är att göra förvaltningsdomstolarna mer effektiva så att de kan avgöra fler mål på kortare tid. Reformen innebär att många medborgare får längre avstånd till förvaltningsdomstolen. Men de flesta mål i förvaltningsdomstolarna behandlas helt i skriftlig form. Då behöver den som berörs inte komma till domstolen. Omkring 15 procent av målen i första instans avgörs efter muntlig förhandling. I större delen av de målen är det domstolen som reser till platsen för förhandlingen. LÄnsrÄtterna infördes 1979 och tog över prövningen av ärenden från särskilda domstolsenheter inom länsstyrelserna. Sedan dess har allt fler mål förts över till länsrätterna. Förvaltningsdomstolarna handlägger i dag mer än 500 olika typer av mål. De har främst hand om mål som rör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det gäller till exempel mål som rör skatter, socialbidrag eller ersättning från Försäkringskassan. De handlägger också mål om tvångsomhändertagande av ungdomar, missbrukare och psykiskt sjuka. Sedan Sverige blev medlem av EU behandlar förvaltningsdomstolarna mål med anknytning till EG-rätten. År 2006 fördes prövningen av utlännings- och medborgarskapsärenden över till särskilda migrationsdomstolar inom några av förvaltningsdomstolarna. MA Datalagringsdirektivet: Sverige fälldes i EG-domstolen eg-domstolen har fällt sverige för att landet inte har genomfört eu:s datalagringsdirektiv (2006/24/eg). Direktivet skulle ha varit genomfört i medlemsländernas lagstiftning senast den 15 september 2007. Domstolen konstaterar att Sverige inte har gjort det som är nödvändigt för att införa direktivet i den svenska lagstiftningen. dataLagringsdirektivet föreskriver att leverantörer av telefoni och internet ska lagra information om abonnenter i minst sex månader, men högst två år. Direktivet har varit mycket kontroversiellt i Sverige. Kritiker, bland annat Sveriges adAdvokaten Nr 2 • 2010 kortare handläggningstider i domstolarna trots att antalet inkomna mål åter ökade under 2009 har handläggningstiderna kortats vid landets domstolar. det visar domstolsverkets årsredovisning. Under 2009 kom det in 20 000 fler mål till domstolarna, en ökning med 6 procent jämfört med 2008. Vid tingsrätterna ökade brottmålen med 5 procent medan tvistemålen ökade med hela 14 procent. högre ersättning vid expropriation regeringen har överlämnat en lagrådsremiss med förslag till nya ersättningsregler vid expropriation och andra situationer där fastigheter tas i anspråk med tvång. de föreslagna reglerna innebär höjda ersättningar, bland annat genom ett påslag med 25 procent på marknadsvärdet på den fastighet det gäller. genom expropriation och liknande tvångsåtgärder kan fastigheter tas i anspråk för att angelägna samhällsprojekt ska kunna genomföras. Fastighetsägaren blir därmed av med hela eller delar av fastigheten, eller måste tåla att den belastas med ledningsrätt, vägrätt eller liknande. lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2010. olika uppfattningar om larmbågar i domstol advokatsamfundet tillstyrker i sitt remissvar på utredningen Ökad säkerhet i domstol (soU 2009:78) att säkerheten behöver ökas i domstolarna, men ifrågasätter om fasta säkerhetskontroller är förenligt med den grundlagsfästa förhandlingsoffentligheten och integritetsskyddet. riksåklagaren går i sitt vokatsamfund, har ansett att det innebär oerhört stora ingrepp i den personliga integriteten. EG-domstolen mål C-185/09 remissvar på en annan linje. Åklagarmyndigheten håller med utredningen om att möjligheterna till säkerhetskontroll i domstolarna behöver utökas. men till skillnad från utredningen föreslår Åklagarmyndigheten att en permanent bemannad inpasseringskontroll med larmbågar ska införas vid entrén till alla domstolar. 7