Advokaten 1
NYHETER VALBEREDNINGENS FÖRSLAG ”Advokaternas adv
okat” föreslås till samfundsstyrelsen Advokatsamfundets valberedning har nu lämnat sitt förslag inför fullmäktigemötet i juni. Två nya namn finns på listan för huvudstyrelsen. Tio ledamöter ska väljas till samfundets huvudstyrelse vid årets fullmäktige. Valberedningen föreslår omval av åtta av dagens styrelseledamöter. Två nya namn finns också på listan: Johan Eriksson, Stockholm, och Dr. Christina Griebeler, Frankfurt am Main, båda för tiden 1 juli 2020 – 30 juni 2022. Johan Eriksson är brottmålsadvokat och har sju år i rad utsetts till Advokaternas advokat, alltså den advokat som andra advokater helst skulle vilja anlita. Eriksson blev brett känd när han 2018 försvarade den terroristdömde Rakhmat Akilov. 2019 utsågs han till hedersdoktor vid Stockholms universitet. Christina Griebeler är advokat och Rechtsanwältin, specialiserad på bank- och finansrätt, verksam i Frankfurt am Main. Valberedningen har också Konflikt mellan EU-rätt och konstitutioner I en ny avhandling framlagd vid Stockholms universitet analyserar juristen Carl Lebeck hur nationella rättsordningar hanterar konflikten mellan den överstatliga EUoch EES-rätten och de konstitutionella gränserna för att tillämpa överstatliga rättsregler i nationell rätt. Slutsatsen i avhandlingen är att tillämpningen av överstatlig rätt har försvagat de konstitutionella begränsningarna av den offentliga maktutövningen i nationell rätt samtidigt som nationella domstolar söker upprätthålla en miniminivå av skydd för nationella konstitutionella regler i tillämpningen av överstatlig rätt. Carl Lebeck: De konstitutionella gränserna för tillämpning av överstatlig rätt: en komparativ studie Johan Eriksson. lämnat förslag till disciplinnämnden. Här föreslås omval av ordförande och vice ordförande, liksom av två ledamöter. Till ny ledamot föreslås brottmålsadvokaten Ulrika Borg, Stockholm. Hela valberedningens förslag finns på Advokatsamfundets webbplats, www.advokatsamfundet.se. Regeringen föreslår tidsgräns för häktning Efter många år av kritik mot Sveriges långa häktningstider föreslår nu regeringen tidsgränser för hur länge misstänkta ska få hållas häktade. Förslagen lades fram i en lagrådsremiss i mitten av februari, och innebär i korthet att en misstänkt som utgångspunkt ska få vara häktad i längst 6 månader fram till dess att åtal har väckts. Om den misstänkte inte har fyllt 18 år, ska motsvarande tid vara 3 månader. Tiderna ska få överskridas om det finns synnerliga skäl, till exempel när det misstänkta brottet är särskilt svårutADVOKATEN NR 2 • 2020 rett därför att det är en del av organiserad eller gängrelaterad brottslighet. En misstänkt som är under 18 år och intagen i häkte ska ha rätt att vistas med personal eller någon annan i minst fyra timmar varje dag. Lagrådsremissen innehåller också flera andra förslag som syftar till stärkt rättssäkerhet för häktade och effektivare förundersökningar. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2020. Förslagen i lagrådsremissen bygger i huvudsak på HäkLagrådsremiss: Effektivare hantering av häktningar och minskad isolering tes- och restriktionsutredningens betänkande Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52). Advokatsamfundet tillstyrkte de flesta förslagen i betänkandet i sitt remissyttrande över utredningens betänkande 2016, men var kritiskt till förslaget om att åklagare skulle få förordna offentlig försvarare för en misstänkt i avvaktan på rättens beslut. Riksdagen beslöt i mars 2018 att avslå regeringens förslag i den del som gällde möjlighet för åklagare att interimistiskt förordna offentlig försvarare. Ansvarsutkrävande nödvändigt vid AI En expertkommitté inom Europarådet har i en studie undersökt de komplexa rättsliga och etiska frågor som har samband med digitalteknik och artificiell intelligens, med särskilt fokus på hot mot mänskliga rättigheter inklusive personlig integritet och skydd för personuppgifter. Expertgruppen fastslår att den makt som avancerade digitala tekniker och system innebär inte kan tillåtas att utövas utan ansvarsutkrävande, om vi tar skyddet för mänskliga rättigheter i en global och uppkopplad tidsålder på allvar: De som njuter frukterna av digitaltekniken, inklusive artificiell intelligens, måste också ta ansvar för dess negativa konsekvenser. Därmed har varje stat en skyldighet att skydda de mänskliga rättigheterna. Studien kan laddas ned i pdfformat, på engelska eller franska, från Europarådets webbplats. Europarådets studie Responsibility and AI/Responsabilité et IA 11 FOTO: CARL JOHAN ERIKSON