Advokaten 1
GÄSTKRÖNIKA Om Abe. Och om och Celsius. två ansed
da advokater, båda avlidna, har yttrat sig minnesvärt om tvister och förlikning. Abraham ”Abe” Lincoln (1809–65) var USA:s (sextonde) president under åren 1861–65. Dessförinnan var han advokat i 25 år. Cirka 1850 höll han en föreläsning om hur en bra advokat skulle agera. Då sa han bland annat: “Discourage litigation. Persuade your neighbors to compromise whenever you can. Point out to them how the nominal winner is often a real loser – in fees, expenses, and waste of time. As a peacemaker the lawyer has a superior opportunity of being a good man. There will still be business enough.” Bertil Södermark (1935–2015) var ledamot av Advokatsamfundet under 50 år. Han sa ungefär så här: ”Det går att peka ut en nödvändig förutsättning som måste vara på plats för att parterna ska kunna förlikas. Nämligen att temperaturen i tvisten är den rätta. De sakliga skälen för förlikning kan vara tydliga för båda parter. Det är av underordnad betydelse. Om inte temperaturen är den rätta, blir det ingen förlikning. Så om tvisten ska förlikas: Avvakta rätt temperatur. Förlik sedan tvisten innan temperaturen förändras.” Alltså: Stick en stektermometer i tvisten. Avvakta rätt temperatur. Inte för hög och inte för låg. Agera. jag verkar dagligen i Abes anda. Antingen som ordförande vid muntlig förberedelse i tvistemål om egendom eller om barn. Eller som medlare i främst kommersiella tvister. Eller som skiljeman, under förutsättning att ombuden önskar denna aktivitet från skiljenämndens sida. Och ständigt tänker jag på vad Bertil sa. Och får återkommande bevis om hur rätt han hade. Den här krönikan ska handla om min verksamhet som medlare. Och om hur medlaren kan bidra till att tvisten får den rätta temperaturen. För nästan 15 år sedan var jag skiljeman i en entreprenadtvist mellan två stora byggbolag. Partsföreträdarna 24 MAGNUS WIDEBECK För att lyckas i uppdraget medlare måste tre krav ställas. Dessutom måste medlaren bidra till att tvisten får den rätta temperaturen. Först då kan den lösas. Det anser Magnus Widebeck, lagman vid Nyköpings tingsrätt och Sveriges dispaschör. Han är också verksam som medlare och skiljeman. var två lokala chefer. Det hade kört ihop sig rejält mellan dem. De var stridslystna och självtillräckliga. Hög svansföring. Förlikning var inte att tänka på. Ombuden var två duktiga entreprenadadvokater. Yrkandet var 10 miljoner. Vardera partens kostnad var 1,5 miljoner. Kostnaden för skiljenämnden var 1 miljon. Utgången blev att 5 miljoner skulle betalas. Och att vardera parten skulle svara för sin kostnad och betala hälften av kostnaden för nämnden. Så kärandens netto blev (5−1,5−0,5=) 3 miljoner. Men svaranden fick betala (5+1,5+0,5=) 7 miljoner. Någon vecka efter skiljedomen träffade jag kärandeombudet. ”Det förstod ju alla hela tiden att det skulle gå så där”, sa han. Jag tänkte, men sa inte: ”Parterna skulle ha lyssnat på Abe. Det här kunde de ha hittat en lösning på innan kostnaderna blev (1,5+1,5+1=) 4 miljoner. Men OK. Nu glömde jag Bertil. Självklart: Temperaturen blev aldrig den rätta.” vid medling gäller det att undvika att parternas agerande under medlingen styrs av något annat än gott omdöme. Heta känslor ska få ges luft. Men de får inte bestämma. Inför att jag ska medla kräver jag därför: ADVOKATEN NR 2 • 2020