Advokaten 1
» rar många ligor och de ramar som föreningarna v
erkar inom, säger han. På det arbetsrättsliga området avviker också idrotten genom att förutsättningarna som exempelvis spelare och tränare verkar under skiljer sig från andra anställdas, med specialskrivna kollektivavtal för idrottsvärlden, påpekar Ödling. Dessutom har de olika idrottsgrenarna sina egna organ för disciplinåtgärder och tvistlösning. Advokat Marie-Anne Lindhardt tävlade i ungdomen i friidrott. Hon beskriver sig själv som idrottslig allätare, med ett intresse som spänner från vinteridrotter till sommaridrotter och allting däremellan. ”Skulle du fråga mina barn, skulle de säga att jag är sportnörd”, säger Marie-Anne. MER PENGAR SKAPAR ADVOKATUPPDRAG Advokat Cecilia Tholse Rogmark arbetar på advokatfirman Gulliksson med bland annat idrottsjuridik. Byrån satsar på området, och i synnerhet en viss del av det: hästjuridiken. Hästjuridiken har, enligt Cecilia Tholse Rogmark, utvecklats explosionsartat på senare år, inte minst i Skåne där hon är verksam. – Här bildar ryttarna bolag kring sig själva redan i ganska ung ålder, inte för att tävla i OS eller VM utan kanske bara för att de är duktiga ryttare, berättar hon. Att just hästjuridiken växer så mycket förklaras av att ridsporten utvecklats kraftigt och även blivit allt mer mån om att följa de regler som finns, förklarar Cecilia Tholse Rogmark. – Ridsporten har gjort en enorm mersialiseringen, säger Marie-Anne Lindhardt, som beskriver fotbollen som den sport där kommersialiseringen gått längst. Hon fortsätter: – I takt med att det blir mer pengar och större värden har riskerna för tvist blivit större. Behovet av att riskminimera är större i dag. Stefan Alvén delar Lindhardts bild. – Utvecklingen har gått uppåt eller framåt rent ekonomiskt i den svenska fotbollsligan, det är ett faktum. Det är klart att ju mer pengar som kommer in, desto viktigare blir det att skriva korrekta avtal och att göra due diligence på spelare vid spelartransaktioner, säger han. Enligt Stefan Alvén är det allt vanli”Svensk idrott bygger på ideella värderingar. På det kommer sedan eliten och det kommersiella. Du måste se hela sambandet rensning. Tidigare var det mycket svarta pengar, men det ser du knappt i dag. Folk jobbar inte för svart lön i dag och ingen klubb skulle heller betala det. Man utsätter sig inte för den risken, säger hon och tillägger att förändringen samtidigt innebär att det blir dyrare att hålla på med sporten. Att idrottsutövare bildar egna bolag är förstås inte eller spännvidden däremellan, helheten och hur de förhåller sig till varandra.” marie-anne lindhardt gare att den klubb som köper en spelare först genomför en noggrann due diligence. Den säljande klubben och den aktuella spelaren får allt oftare skriva under en försäkran om att det inte gömmer sig några ”lik i garderoben”. Det finns i dag också allt mer pengar i exempelvis medierättigheter, något som enligt Alvén är positivt för idrotten. – Mer pengar kommer in till organisationen och mer pengar kommer ut till klubbarna, som då kan investera i utbildning och resurser att förkovra sig och får möjlighet att köpa in bra spelare och ge dem bra lön. Då kan svenska spelare bli attraherade att stanna kvar i Sverige, säger han. IDEELL TRADITION PÅVERKAR unikt för hästsporten, påpekar Tholse Rogmark. – Det har skett någonting i Anställningssverige. Folk blir inte anställda på samma sätt som förr, utan man ansöker om F-skatt och erbjuder sina tjänster. Inom idrotten kan det vara allt från att vara tränare eller domare, eller inom hästvärlden att jobba som beridare och hjälpa olika ryttare. Även reklamavtal, bloggar och föreläsningar sköts inom ramen för idrottarnas företag, konstaterar Cecilia Tholse Rogmark. Idrottsstjärnor har blivit företag, vilkas inkomster kommer mindre från prispengar eller löner än från försäljningen av det egna varumärket. Följaktligen dyker också de enskilda utövarna också upp som klienter på advokatbyråerna, när de behöver hjälp med företagen. Även de övriga advokaterna vittnar om att idrotten – åtminstone elitidrotten – blivit allt mer kommersiell. Det påverkar efterfrågan på advokattjänster. – Behovet av oss och vår rådgivning ökar med kom32 32 Det ökade pengainflödet kan alltså ge idrottsföreningarna fördelar. Samtidigt kvarstår det faktum att en mycket stor del av breddidrotten, liksom barn- och ungdomsidrotten, bedrivs med små ekonomiska medel och mycket ideellt arbete. Och fortfarande är det nog så att idrottsrörelsens traditioner och breda grund påverkar även eliten. – Svensk idrott bygger på ideella värderingar. På det kommer sedan eliten och det kommersiella. Du måste se hela sambandet eller spännvidden däremellan, helheten och hur de förhåller sig till varandra, säger MarieAnne Lindhardt, som pekar på att det ideella inslaget är starkare i Sverige än i de flesta jämförbara länder. Cecilia Tholse Rogmark, själv starkt förankrad i idrottsrörelsen, har funderat mycket på idrottens utveckling och hur den påverkar föreningarna. Hon beskriver en förändring där enskilda idrottsutövare blir allt mer medvetna om sina rättigheter och redan tidigt i idrottskarriären begär bättre träningstider och finare anläggningar. Samtidigt minskar också intresset för att arbeta ideellt. – Det blir mer och mer aktiebolag hos klubbarna, mer ADVOKATEN NR 2 • 2020