Advokaten 1
och mer pengar. Människor är inte beredda att arb
eta lika mycket ideellt, så föreningen måste kanske momsregistrera sig och börja betala ut löner. Med detta ökar förstås också behovet av juridiska tjänster, säger hon. Även breddidrotten blir på detta sätt mer och mer komplex att administrera, menar Tholse Rogmark. Samtidigt saknar många idrottsföreningar de ekonomiska förutsättningarna för att köpa in juridisk expertis. I stället får de juridiska frågorna kanske hanteras av respektive idrottsförbund eller med hjälp av Riksidrottsförbundet. Ett annat alternativ är att hitta en advokat eller jurist som kan sitta i föreningsstyrelsen och kanske hjälpa till att bringa ordning i kniviga frågor. Cecilia Tholse Rogmark har stor förståelse för klubbarnas ekonomiska situation, men kan samtidigt önska att advokater fick komma in tidigare när det uppstår problem eller rent av arbeta mer proaktivt. – Fortfarande är det litegrann hemsnickeri, föreningen försöker lösa de juridiska problemen själv, alternativt via förbundsjurist. Vi advokater kommer in först när det har gått snett, säger hon, och tillägger att klubbarna emellanåt agerar som att de fick skapa egna regler. – Men bara för att man är en ideell förening kan man inte bara anställa eller betala ut ersättning på sitt eget sätt. Även Emil Ödling upplever att det ibland kan uppstå krockar mellan å ena sidan idrottens ideella traditioner och ekonomiska verklighet och, å andra sidan, de lagar och regler som gäller. – Det tycks finnas en lägre grad av professionalism. Det grundar sig nog i att man varit en folkrörelse och att man alltid löst saker pragmatiskt och med ett handslag. Men ju mer pengar som flyter in i en verksamhet, desto större blir risken för konflikter. Då blir det också uppenbart att man kanske inte har varit tydlig och noggrann från början, säger han. Stefan Alvén håller med om att idrottsrörelsen skulle behöva bli mer professionell. Här kan advokater fylla en viktig funktion, menar han. – Den ideella idrottsrörelsen i Sverige ska ju länka ihop det ideella med det professionella. Det är inte alltid som det går helt smärtfritt, konstaterar han, och exemplifierar med hur det lilla klubbkansliet med ett fåtal anställda som nästan arbetar på ideell basis ska hantera avtal och tvister på stora belopp. Resultatet blir inte alltid lyckat – ibland på grund av okunskap, men ibland mer medvetet: klubben väljer aktivt att, med Stefan Alvéns ord, ”inte ha koll” och använder det som försvar i efterhand. MER PENGAR KOMMER Idrottens värld framstår, efter intervjuer med ledande idrottsadvokater, som kluven. Å ena sidan ideellt engagemang och folkrörelse – å andra sidan allt mer pengar och idrottsmän som lever på sina egna varumärken. Å ena sidan miljonkontrakt om spelare och sändningsrättigheter – å andra sidan klubbar som inte har råd att vända sig till advokat med sina frågor, så vida inte advokaten råkar sitta i styrelsen. Alla de intervjuade advokaterna ser dock samma utveckling framöver: Kommersialiseringen och professionaliseringen ökar, och därmed även arbetsuppgifterna för de advokater som kan och förstår branschen. – Jag kan inte se att det ska gå åt något annat håll. Jag kan inte lova att värdet på sporträttigheter kommer att stiga lika kraftigt som de gjort under de senaste åren, men jag tror definitivt att vi kommer att bli mer professionella, och att behovet av juridisk hjälp bara kommer att öka, säger Emil Ödling. – Under åren som har varit har det uppstått, och uppstår till viss del alltjämt, krockar mellan det ideella och det kommersiella, och det kommersiella har nästan varit lite fult. I takt med att krockarna blir allt färre och kommersialiseringen ökar, så ökar också behovet av juridisk kompetens. Så det är definitivt ett växande område, säger Marie-Anne Lindhardt. Förutom det gemensamma framtidsscenariot är också alla intervjupersonerna rörande eniga om en sak: att det är otroligt roligt att arbeta med just idrottsjuridik. Och Marie-Anne Lindhardt är tydlig i sitt svar på frågan om hon skulle rekommendera en ung jurist eller advokat att satsa på området. – Absolut! Alla dagar i veckan! ¶ FALLET KINGSLEY SARFO: VIKTIGT ATT INTE SLARVA MED UNDERSÖKNINGSPLIKTEN Fotbollsspelaren Kingsley Sarfo, ursprungligen från Ghana, såldes sommaren 2017 från fotbollsklubben Sirius till Malmö FF för 15 miljoner. Sarfo hade då gjort en lysande karriär som målskytt i Sirius och bland annat varit med och fört upp Sirius i Allsvenskan. Ett år senare dömdes Kingsley Sarfo för två fall av våldtäkt mot barn till fängelse och utvisning. Malmö FF vände sig då till Sirius med krav på att få tillbaka köpeskillingen, eftersom Sirius sades ADVOKATEN NR 2 • 2020 ha undanhållit information. Tvisten hamnade hos Svenska Fotbollförbundets skiljenämnd, som tog upp den under hösten 2019. I oktober kom beslutet. Skiljenämnden ogillade Malmö FF:s talan, och Sirius slapp därmed betala tillbaka köpesumman. I december begärde Kingsley Sarfo med hjälp av advokat Thomas Bodström resning i våldtäktsmålet, med hänvisning till ett nytt dokument om flickans ålder som ska ha kommit fram. Svenska Fotbollförbundets skiljenämnd Skiljenämnden löser tvister mellan till exempel föreningar, spelare eller tränare, om dessa inte har kunnat lösas genom förhandling. Om en part påkallar skiljeförfarande, avgörs tvisten av en skiljenämnd enligt regler som har fastställts av Svenska Fotbollförbundet. Tvisterna handläggs av en skiljeman eller, om parterna kräver det, av tre skiljemän. Ordförande i skiljenämnden eller ensam skiljeman ska vara jurist med domarerfarenhet och idrottsbakgrund. Kostnaderna för skiljeförfarandet delas lika mellan parterna. Parterna är fria att anlita ombud och svarar då själva för kostnaderna för ombudet. Advokater efterfrågade i föreningslivet – vänd! Advokat Stefan Alvén har spelat fotboll i tjugo år på elitnivå. Han började i Malmö FF för att senare hamna i Djurgården vid mitten av 1990-talet. Då utbildade han sig samtidigt på Stockholms universitet. Sedan avslutade han sin spelarkarriär då han spelade för IFK Norrköping, samtidigt som han satt ting i Stockholm. » 33 33