Advokaten 1
DEBATT Försvarsadvokater och vårt i ljuset av ett
antal nyligen Advokat Patric Lindblom anser att en ökad konkurrens om försvararuppdragen lett till en förändring av advokaters marknadsföring. Men han understryker att advokaters främsta plikt fortfarande är att främja klientens intresse. J ag började arbeta som biträdande jurist på advokatbyrå 2001. Efter några år på byrå prövade jag annan verksamhet men började åter på advokatbyrå 2007 och blev sedermera advokat 2008. Sedan dess har jag arbetat nästan uteslutande med brottmål i rollen som offentlig försvarare. Sedan jag började på advokatbyrå har det hänt en del med såväl advokatrollen som med advokatkåren som helhet. Den kanske största skillnaden gällande advokatkåren i stort är att vi har blivit betydligt fler. Vid millenieskiftet var antalet advokater 3 645 stycken och antalet biträdande jurister uppgick till 1 075, sammanlagt 4 720 individer. Vid utgången av 2018 var antalet advokater cirka 6 000 och antalet biträdande jurister uppgick till cirka 2 439, sammanlagt 8 439 individer. Av dessa var 4 443 stycken, fler än hälften, verksamma i Stockholm. (Samtliga siffror hämtade från Advokatsamfundets verksamhetsberättelse för år 2018.) Det har alltså skett nära nog en fördubbling av advokatkåren på bara 18 år. Den här ökningen av antalet adLäs om disciplinnämndens beslut på s. 54 42 vokater har medfört en starkt ökad konkurrens om försvararuppdragen. Konkurrensen har i sin tur lett till en annan stor förändring, nämligen advokaternas marknadsföring. För DEBATTÖREN Patric Lindblom är sedan 2001 verksam på advokatbyrå, med en kortare periods undantag då han ägnade sig åt annan juridisk verksamhet. Han är advokat sedan 2008 och sedan dess verksam huvudsakligen som offentlig försvarare. Han är delägare vid Sju Advokater KB i Stockholm. att möta konkurrensen och hävda sig på marknaden har en allt större del av advokaterna börjat marknadsföra sig och sina advokatbyråer, inte minst genom användandet av sociala medier. Något som var mycket ovanligt, för att inte säga närmast otänkbart, för inte så särskilt många år sedan. även om en del stora förändringar alltså har skett så är en sak alltjämt helt oförändrad, och det är att advokatens främsta plikt är att främja klientens intresse. Eller som det uttrycks i Vägledande regler om god advokatsed (VRGA) § 1: ”En advokats främsta plikt är att visa trohet och lojalitet mot klienten. Advokaten skall som en oberoende rådgivare företräda och tillvarata klientens intressen, inom ramen för gällande rätt och god advokatsed. Advokaten får inte låta sitt handlande påverkas av tanke på egna fördelar eller obehag eller av hänsyn till andra ovidkommande omständigheter. En advokat skall utöva sin verksamhet med integritet och på ett sätt som främjar det goda rättssamhället. En advokat skall uppträda sakligt och korrekt samt så att förtroendet för advokatkåren upprätthålls.” advokaten skall alltså tillvarata klientens intresse och verka för dennes bästa. Inte för åklagarens, motpartens eller domstolens bästa. Men inte heller för sitt eget bästa. I uppdraget att verka för klientens bästa kan det ingå att ställa frågor som uppfattas som mycket obehagliga, kanske till och med kränkande, till vittnen eller målsägande. Men enbart om det kan tänkas gynna klienten. Inte för att verka tuff inför klienten, dennes kompisar eller anhöriga som kanske sitter och lyssnar i rättssalen, eller för att få något att skriva om på sociala medier. I uppdraget att verka för klientens bästa kan ligga att vara mycket obekväm, att bedriva ett kraftfullt försvar som starkt ifrågasätter åklagarens påståenden, hypoteser och bevisning även om det för motparten, domstolen eller en utomstående framstår som uppenbart att klienten är skyldig som synden och sitter och ljuger. Men återigen, det skall göras om det ligger i klientens ADVOKATEN NR 2 • 2020