Utmärkt Örebro 1
Hur menar du då? Var inspelningen kaotisk? – Nej,
inte kaotiskt på något sätt. Det var väldigt ordnat och städat. Jag har aldrig skrattat så mycket i hela mitt liv på den här inspelningen. Det är fritt samtidigt som det kan vara svårt om man är ny. En del regissörer detaljstyr från början och som skådis behöver man förhålla sig till kameravinklar och ljus. Här är det en färdig skådeplats när man kommer och så säger vi ”hej och god morgon” och sedan “varsågod att börja”. Ingen repetition eller liknande. Det är otroligt befriande. Saker och ting får lov att hända. Som skådespelare finns det möjlighet till autenticitet i den metoden som är kul att jobba med. Det var inte ett kaos, men möjligtvis ett inre kaos om du är van vid att ha kontroll över det som ska hända. Tuva Novotny är knappast först med att anse att Lars von Trier är en krävande regissör. Det är lite av hans grej. Ända sedan han var med och startade dogmarörelsen 1995, och innan dess, har han krävt en äkthet av sina skådespelare som inte sällan är sprungen ur en kombination av förvirring och förtvivlan. För varje skådespelare som lyfter upp Lars von Trier som ett geni finns det en som kallar honom för svin. Är det något du tycker är unikt med att jobba med Lars von Trier? – Han är en otroligt lyhörd och finkänslig regissör. Inte en dussinregissör direkt. Han har en metod där man skapar en arena där folk får ta ansvar för sin egen uppgift. Det är unikt med Lars, och manusen som han skriver. De är otroligt komplexa. Sedan släpper han oss fria i den här manegen. Det blir väldigt roligt och överraskande längs vägen. Det är en sak att jobba med improviserande regissörer, men det här är inte improvisation. Det här är otroligt manusstyrt. Och de här manusen är så djävulskt mångfacetterade så att även om man inte har repeterat så finns det ett fundament där som är så ... densiteten är så stor i dem. Ibland kan det improvisatoriska bli lite uttunnat, men här blir det inte det eftersom manusen är så otroligt tunga. När du talar om densitet och mångfasetterade manus. betyder det att du har en tolkning när du anländer till inspelningen, men att det sedan kan kollidera med någon annans tolkning? – Precis så. Jag tror inte att någon kan förstå de här manusen. Jag vet inte om Lars själv gör det. Det finns så många sätt att tolka och gå in i det. Till och med med sin egen karaktär. Inte förrän i slutet av produktionen förstod jag vem det var jag egentligen spelade. Det är väldigt lekfullt att jobba så. Om vi tittar på din karaktär, läkaren Anna, vad kan du berätta om henne? Var du tvungen att hitta henne när ni spelade in? – Det är olika från projekt till projekt. Här handlar det om att vara i situationen. Inte göra bild Christian Geisnæs bild Henrik Ohsten 24