Sommartidningen 2019 1
Sommaren då Ryssen kom T Under de sista åren av d
et stora nordiska kriget är den tidigare stormakten Sverige ett krigstrött land. Tsar Peter I har tagit allt större kontroll över östersjöländerna. För att påskynda de fredsförhandlingar som pågått i över ett år mellan Ryssland och Sverige har han nu en plan. Han har också nya vapen - galärerna. TEXT AV AGNETA JOHANSSON. • ILLUSTRATION AV ULF RAGNARSSON. sar Peter den store skickar iväg en stor invasionsflotta med 132 galärer och ett hundratals öppna skärgårdsbåtar med närmare 26000 män. De får order om att bränna Stockholm men även att härja och bränna allt längs den svenska kusten, dock utan att döda civilbefolkningen. Gör dem bara hemlösa. Underrätta alla att det är den svenska regeringens fel eftersom de drar ut på tiden med fredsförhandlingarna. NATTEN TILL den 11 juli år 1719 siktades de första ryska galärerna utanför Kapellskär. Ett kanonskott signalerar till kustbefolkningen om fara. Längs kusten tänds varnande vårdkasar - ända in mot huvudstaden. Från Björkö i norr till Landsort i söder blir över 500 gårdar och hem nedbrända, sönderslagna och plundrade i en rasande fart. Tiotusentals skärgårdsbor blir hemlösa med vetskapen om att – det är den svenska regeringens fel. DEN 12 JULI, bränns nio egendomar på Arholma och Idö ner. 21 hemman bränns och 17 skövlas på Björkö. Härjningen fortsätter längs Furusundsleden. Furusund, Yxlan och Blidö brinner. Ljusterö klarar sig lindrigt. Däremot bränns Östanå-säteriet ner tillsammans med två andra hemman. En del STENKUMMEL som använts för att laga mat och baka bröd i, så kallade ryssugnar, finns kvar på en del skärgårdsöar. DEN 13 JULI pyr det i princip i hela mellersta skärgården. Torp, hemman, gårDEN 13 AUGUSTI går härjningarna i södra skärgården in i slutfasen. På vägen tillbaka görs ett nytt försök att anfalla Stockholm via Baggensfjärden. Det blir inte riktigt som de tänkt sig utan ryssarna retirerar och slaget vid Baggensstäket är över. Elden hos ryssarna har dock inte falnat. På vägen tillbaka bränner de ner torp och hemman på bland annat Fåglarö, Betsö, Älgö, Mjölkö, Huvön, Ålön, Fermsholmen och Grinda. DEN 18 AUGUSTI kommer de tillbaka till Rådmansö och sätter eld på ytterligare 25 hemman och skövlar 17. Dygnet efter ryker 19 hemman på Tjockö samt sex stycken och ett torp längs Norrtäljevikens stränder. Bakom sig lämnar de Norrtälje i aska. Under de 40 dagar som den ryska galärflottan härjade längs den svenska kusten brändes och skövlades gårdar och byar mellan Gävle och Norrköping. Den 20 augusti 1719 hade det sista ryska fartyget försvunnit ur sikte från den svenska kusten. I SLUTET AV juli 1720 anfölls Umeå och Västerbottens kuster av 35 galärer och 6 200 män. Syftet med anfallet var att locka bort det svenska försvaret från Stockholm och Ålands hav. dar och säteriet läggs i aska; Siarö, Östra Lagnö, Hästede och Västra Lagnö. På vägen söderut mot Möja sätts lilla Brottö, Ingmarsö, Husarö, Äpplarö, Lådna, Träskö, Svartsö, Hjälmö, Gällnö, Karklö samt Norra och Södra Stavsudda i brand. Det svenska försvaret som barrikaderat sig innanför Vaxholm för att skydda huvudstaden väntar förgäves. Det sägs att den monumentala Vaxholms fästning avskräckte ryssen. Stefan Löfving är av en annan åsikt. HISTORIEN OM VARFÖR VAXHOLM KLARADE SIG Äventyraren och agenten Stefan Löfving skriver i sin dagbok att han hade beväpnat sig med en salutkanon och trumma. Nu satt han i skogsbrynet på Värmdösidan vid Lindalssundet och väntade. När den ryska eskadern kom roende i sundet med kurs mot Vaxholm fyrade han av kanonen och förde oväsen på sin trumma. Ryssarna hejdade sig och vände om. 9