Advokaten 1
Reportage Stockholm Human Rights Award » människo
r i Israel, säger Hagai bekymrat och tillägger: – Jag var visserligen inte med för 25 år sedan när organisationen grundades men jag tvivlar på att B'Tselems grundare då tänkte sig att organisationen skulle existera 25 år senare. Jessica började arbeta för B'Tselem 1995; då var Osloprocessen aktuell och det fanns många olika förväntningar, från hoppfulla till mer avvaktande. – Fast det rådde en utbredd uppfattning att det fanns ett verkligt tillfälle att få ett slut på ockupationen och att kunna åstadkomma en verklig förbättring både politiskt och för de mänskliga rättigheterna, säger Jessica som dock konstaterar att förhoppningarna inte har infriats. Tvärtom har det skett en försämring inom de flesta områdena för de mänskliga rättigheterna. FRAMTIDEN När det gäller förväntningarna inför morgondagen så konstaterar Hagai att B'TSELEM B'Tselem grundades 1989 med målsättningen att dels främja och skydda grundläggande mänskliga rättigheter för invånarna i de ockuperade palestinska områdena, dels sprida kunskap om deras rättigheter i Israel hos politiker och allmänhet. Organisationen betonar att samma rättigheter gäller för israeler och palestinier och att rättigheterna måste respekteras av både israeliska och palestinska myndigheter. Lagstiftning och rättvisa inte samma sak Sociala medier har blivit ett viktigt sätt för B'Tselem att nå ut med information – både till kritiker och anhängare. I samband med prisceremonin fördes en diskussion under ledning av det internationella advokatsamfundets (IBA) executive director Mark Ellis. En inledande fråga var om principen att alla människor har samma rättigheter accepteras i större uträckning nu än tidigare. – Tanken att vi måste försvara oss mot de andra är särskilt djupt inrotad i Israel. Den verkliga utmaningen är att försöka bryta ner den sortens nationalism, sade Jessica Montell. B'Tselem har i en mängd rapporter och skrifter dokumenterat hur mänskliga rättigheter kränks i de ockuperade områdena. I rapporterna tar organisationen upp frågor som tortyr, diskri20 minering, expropriering av mark, hur palestiniernas rörlighet begränsas och hur de utsätts för våld av bosättarna. Men rapporterna kritiseras ofta för att vara partiska. – Vi är under luppen som ingen annan institution i Israel. Men vi är mycket försiktiga och noggranna med vilken information vi går ut med. Om vi inte är säkra på en uppgift publiceras den inte, betonade Jessica Montell. organisationen har publicerat flera rapporten om Hebron och det faktum att staden är uppdelad mellan israeler och palestinier. Men en 30 sekunder lång video om en palestinsk familjs vardag i staden har fått större genomslag i nationella och internationella medier än flertalet rapporter. – Filmen visar hur familjen trakasseras av bosättarna. Till följd av filmen sammankallades knesset för att disAdvokaten Nr 1 • 2015 kutera bosättarnas våldshandlingar. Det bästa sättet att få myndigheterna att inleda en utredning är att ha synTIDIGARE PRISTAGARE 2013 Professor M. Cherif Bassiouni, världsledande expert på krigsbrott och internationell straffrätt. 2012 Europarådets före detta kommissionär Thomas Hammarberg och European Roma Rights Centre. 2011 Grundaren av Open Society Foundations George Soros och människorättsaktivisten Aryeh Neier. 2010 FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Navi Pillay. 2009 Juristen Richard Goldstone. framtiden används ofta som en ursäkt för att inte något ska behöva göras. – Om situationen är fredlig så sägs det att inget behöver göras eftersom det råder fred. Råder det å andra sidan en spänd stämning då sägs det att det är för farligt för att något ska kunna förändras. Efter att ha hört den här retoriken under många år börjar man tvivla på uppriktigheten bakom den. Det spelar inte någon roll hur det är ställt. Det finns alltid argument för att fortsätta på samma sätt som tidigare enligt den här retoriken, säger han hårt. I praktiken har fredsprocessen ofta använts som kamouflage till den fortsatta ockupationen och kränkningar av de mänskliga rättigheterna, anser de. Men kanske finns det nu i avsaknad av en formell process en möjlighet att sätta de mänskliga rättigheterna i fokus. De är inte beroende av att det finns en uppriktig fredsprocess. – Mänskliga rättigheter är betydelsefulla eftersom de kan bidra till en verklig förändring i livet för palestinierna som lever under ockupation under tiden som varar till dess att ockupationen upphör, säger Hagai som trots allt är optimist eftersom man måste vara det om man ska orka arbeta för de mänskliga rättigheterna. – Att förändra situationen på Västbanken och i Gaza och få ett slut för ockupationen är en enorm uppgift. Det kommer inte att hända på ett enkelt sätt, säger han och konstaterar att det krävs ett stort åtagande för att nå målet. BEGREPP URHOLKAS? Efter sommarens våldsamheter har det uppstått en slags uppfattning i Israel att detta är det nya normala tillståndet; en slags fatalism som går ut på att våld kommer att upprepas cykliskt, menar Hagai. Jessica hoppas att mänskliga rättigheter ska kunna skänka en strimma hopp till både israeler och palestinier på grund av den moraliska, legala och