Advokaten 1
Fokus Trovärdighetsbedömningar i asylmål nder för
ra året sökte ungefär 81 000 personer asyl i Sverige. Det är den högsta siffran sedan 1992, när kriget rasade som värst i det forna Jugoslavien. 81 000 asylansökningar innebär lika många individuella bedömningar av asylskäl. Och det är inga lätta bedömningar som Migrationsverket och migrationsdomstolarna har att göra. En stor del av flyktingarna kommer från länder präglade av konflikt och sönderfall. Ofta saknar de identitetshandlingar, i många fall också tillförlitliga uppgifter om hur gamla de är. Kanske har de också fått färdiga falska historier att presentera för myndigheterna av de flyktingsmugglare som för egen vinnings skull hjälpt till med flykten. I Sverige möter flyktingarna beslutsfattare och domare med uppgift att fatta ibland livsavgörande beslut. Beslutet ska fattas helt utan, eller utifrån tveksamma, skriftliga bevis. Vittnen finns sällan. Dessutom kan traumatiska händelser i hemlandet eller under flykten ha påverkat minnet och förmågan att berätta om asylskälen. En frusterad domare vid domarorganisationen IARLJ:s kongress i Toronto uttryckte det så här (citerad i UNHCR:s rapport Beyond proof, översatt av Advokaten): ”Det är ofta frusterande att ha granskning av den svenska asylprocessen i första instans 2011 fick 38 procent av de asylsökande avslag på sin ansökan med hänvisning till bristande trovärdighet. Det är inte någon unik situation för Sverige. Andra studier visar att jämförbara länder, som Tyskland och Franrike, också de baserar en stor del av sina avslag på just bristande trovärdighet hos de uppgifter som lämnats. Karolina Lindholm-Billing, biträdande regionchef vid UNHCR:s kontor för norra Europa, bekräftar den bilden. – Vi ser att grunden för avslag väldigt ofta ligger i bristande trovärdighet. När man sedan läser besluten är det ofta väldigt svårt att utläsa hur beslutsfattaren kommit fram till att den sökande brister i trovärdighet, säger hon. ”Det här är bedömningar som är svåra och vanskliga, men när allt kommer omkring ligger det en subjektiv kärna i varje trovärdighetsbedömning och det måste vara tillåtet – ja det är så lite information. Om vi bara kunde verifiera det här, om vi bara hittade stöd för det där; då skulle vi veta vad som ’verkligen hänt’. Men vi har aldrig all information. Enligt min erfarenhet har vi faktiskt oftast så lite information att jag inte skulle anse att det räckte för att välja en ny hushållsapparat, än mindre för att avgöra en persons framtid.” Gregor Noll. Viktoria Nyström. 32 MAGKÄNSLAN FÅR STYRA Gregor Noll, professor i folkrätt vid Lunds universitet, pekar på just bristen på bevis som det mest speciella för asylprocessen. – Det gör trovärdighetsbedömningarna oerhört viktiga, viktigare än i många andra jämförbara processformer. Ofta är det den sökandes berättelse som är den huvudsakliga eller rent av enda bevisningen. Då inställer sig frågan vilken tilltro man ska sätta till den, säger han. Trovärdighetsbedömningarnas stora betydelse märks också i den praktiska rättstillämpningen. Enligt UNHCR:s till och med nödvändigt – att vi diskuterar om vi kan förlika oss med det.” Gregor Noll Docent Rebecca Thorburn Stern vid juridiska institutionen i Uppsala forskar just nu om genuinitetsbedömningar i asylmål (se artikel på s. 38). Hon ser stora problem med hur dagens trovärdighetsbedömningar genomförs. – Det tycks finnas en osäkerhet om vilka element som ska finnas med i en trovärdighetsbedömning och hur dessa bör värderas. Det framstår som att trovärdighetsbedömningar i allmänhet snarare än att baseras på psykologisk forskning och kunskap om hur människor fungerar i pressade situationer, mer tar sin utgångspunkt i den egna uppfattningen om vad som är rimligt och troligt, i sunt förnuft och ”magkänsla”. Utan att förminska det arbete och den kunskap domare och beslutsfattare gör och har menar jag att det sistnämnda sättet att bedöma trovärdighet på är alltför subjektivt för att egentligen kunna kallas rättssäkert, säger Rebecca Thorburn Stern. Advokat Viktoria Nyström har liknande erfarenheter. – Migrationsverket gör oftast någon form av allmän trovärdighetsbedömning baserad på egna, subjektiva erfarenheter, i stället för att göra en objektiv tillförlitlighetsbedömning av den asylsökandes berättelse. Det tycker jag är ett grundproblem i besluten. SUBJEKTIV KÄRNA Frågorna om trovärdighets- och tillförlitlighetsbedömningar är svåra och diskuteras inom både Migrationsverket och migrationsdomstolarna. Enstaka domar från Migrationsöverdomstolen bidrar också till att förtydliga hur bedömningarna ska göras. Advokaten Nr 1 • 2015