Advokaten 1
Fokus Trovärdighetsbedömningar i asylmål Professo
r Gregor Noll är positiv till de pågående diskussionerna. Men samtidigt tror han inte på att man helt kan komma ifrån de personliga, subjektiva bedömningarna. – Det här är bedömningar som är svåra och vanskliga, men när allt kommer omkring ligger det en subjektiv kärna i varje trovärdighetsbedömning och det måste vara tillåtet – ja det är till och med nödvändigt – att vi diskuterar om vi kan förlika oss med det, säger Gregor Noll. Detta utrymme för subjektivitet finns förstås i alla typer av bedömningar som myndigheter och domstolar ska göra. Men i migrationsärendena ökar det, dels för att domstolen ska göra en framåtsyftande bedömning av vad som kan tänkas hända, snarare än vad som har hänt, och dels för att de personer som söker asyl har levt sina liv i helt andra samhällen och med andra villkor än de som ska göra bedömningarna. – Så vilket standardmått ska vi mäta dessa berättelser mot? Det problem som vi utsatts för i asylförfarandet är ju att vi inte har någon form av systemisk gemenskap med dem vi bedömer: vi läser inte samma tidning, vi lever inte i samma mediebubbla, vi har inte samma grannar och så vidare. I de flesta rättsliga sammanhang har vi en förförståelse som är lika. Den finns ju inte när det gäller asylsökande, utan där får man ju överbrygga oerhörda olikheter i kommunikativt avseende, sammanfattar Gregor Noll. I brist på kunskap om livsvillkoren för den asylsökande Advokaten Nr 1 • 2015 finns risken att beslutsfattare och domare hemfaller till egna erfarenheter och uppfattningar av vad som är rimligt och troligt, grundade på ett liv i Sverige. Enligt UNHCR:s granskning av Migrationsverkets beslut 2011 var det vanligt att besluten lite vagt hänvsade till traditioner eller vad som var rimligt i ett visst land, utan stöd i landinformation eller andra källor. Sedan dess har Migrationsverket satt igång ett omfattande arbete med att skapa stöd i de svåra trovärdighetsbedömningarna (läs mer i artikel på s. 43). TILLFÖRLITLIG STÖRRE ÄN TROVÄRDIG Trovärdigheten i den egna berättelsen är alltså A och O för den som söker asyl. Men hur gör beslutsfattare och domare egentligen rent praktiskt för att avgöra vilka uppgifter som är trovärdiga när de bara har en berättelse att utgå ifrån? Dag Stegeland är kammarrättspresident i Göteborg och tidigare lagman vid Förvaltningsrätten i Göteborg, en av landets fyra migrationsdomstolar. Han tycker inte om ordet trovärdighetsbedömningar. I stället vill han tala om tillförlitlighetsbedömningar. – Domstolen prövar inte om en person är trovärdig, utan om de uppgifter som en person lämnar är tillförlitliga, summerar han. Den som försöker bedöma uppgifterna utifrån personen som berättar riskerar att hamna helt fel, påpekar Dag Stegeland. 33 Varje år ska svenska Migrationsverket och migrationsdomstolarna ta ställning till tiotusentals berättelser om skyddsbehov, en uppgift som är allt annat än lätt. »