Advokaten 1
Fokus Trovärdighetsbedömni gn ar i asylmål » ”Bäs
ta sättet, skulle jag nog säga, är att ha en noggrant förberedd klient som vet – inte vad man ska svara, Petter Aasheim. berättelse på hennes advokat eller jurist, det offentliga biträdet. Dag Stegeland ser biträdets uppgift som både juridisk och pedagogisk. – En viktig del i det offentliga biträdets uppgift i det inledande skedet är att förklara handläggningen och gången, förklara sammanhanget för den som kommer från en helt annan del av världen och kanske inte har en aning om hur det går till, och kanske i sitt hemland har varit hotad av myndigheter och kanske har ett dåligt förtroende överhuvudtaget för rättsmaskineriet, säger han. Även advokat Petter Aasheim trycker mycket på vikten av förberedelser och förklaringar. Han lägger alltid in ett förberedande möte med klienten inför det första mötet med Migrationsverket. – Bästa sättet, skulle jag nog säga, är att ha en noggrant förberedd klient som vet precis vad som gäller och vet hur man ska svara på frågorna – inte vad man ska svara, för orden lägger jag inte i munnen, utan hur man ska svara på frågorna, säger han. En situation då Aasheim kan behöva förklara utredningens gång extra noga för klienten är när denne uppgett homosexualitet som skyddsgrund. – Det är inte alltid det är så lätt att förstå för den asylsökande varför frågorna ställs. Det ställs ganska mycket frågor angående när den asylsökande kände att han eller hon hade en dragning till samma kön, ungefär hur gammal personen var och hur personen och dennes omgivning reflekterade kring det, säger Petter Aasheim. 36 ser advokat Viktoria Nyström det som en av sina viktigaste uppgifter att lyfta fram klientens berättelse och att skapa en helhet och ett sammanhang när klienten inte själv förmår det, kanske på grund av trauman. Yttranden och inlagor är mycket viktiga medel för att göra detta. Men Nyström trycker också på att hon som biträde måste kunna ställa relevanta frågor, baserade på egen landkunskap, för att få fram alla asylskäl som finns i de fall där Migrationsverkets handläggare brister. BITRÄDENA VIKTIGA Under de senaste åren har mycket hänt när det gäller att medvetandegöra svenska beslutsfattare och domare om de fallgropar som lurar i trovärdighetsbedömningarna, och hur man så långt som möjligt kan undvika dem. Professor Gregor Noll, som forskar om åldersbedömningar, tycker att det är hög tid att börja prata om frågan om trovärdighet på allvar nu. – Om jag ska vara klatschig så skulle jag säga att vi kanske har diskuterat aningen för mycket detaljer i lagstiftningen, och för lite av det här mjuka inkråmet i asylprocessen, som just handlar om trovärdighetsbedömningar, säger Noll. Karolina Lindholm-Billing vid UNHCR:s regionkontor Advokaten Nr 1 • 2015 Om klienten inte förstår varför dessa frågor ställs blir svaren ofta därefter. Petter Aasheim brukar därför berätta om de frågor som kan komma och be klienten att reflektera över dem före asylutredningen. Förutom att förebereda klienten inför utredningarna