Advokaten 1
Fokus Trovärdighetsbedömni gn ar i asylmål En vik
tig uppgift för biträdet, inte minst när det gäller asylsökande barn, är att förklara själva asylprocessen. precis vad som gäller och vet hur man ska svara på frågorna för orden lägger jag inte i munnen, utan hur man ska svara på frågorna.” Petter Aasheim berömmer det arbete som Migrationsverket utfört de senaste åren inom området. På många sätt är Sverige ett föregångsland, menar hon. Samtidigt finns alltid mer att göra. – Migrationsverket har, genom sitt arbete inom projektet ”Den lärande organisationen” samt framtagandet av det rättsliga ställningstagandet om trovärdighets- och tillörlitlighetsbedömningar visat att man inser vikten av att medarbetarna har det stöd och får den utbildning de behöver för att kunna fatta så bra beslut som möjligt, och att det finns kontrollmekanismer inom systemet som kan fånga upp bristfälliga beslut. Men sedan är det ju också oerhört viktigt att domstolarna och biträdena har kunskap på det här området, säger Karolina LindholmBilling. Just de offentliga biträdena har en viktig roll, både för att stötta sina klienter på bästa sätt, och för att bidra till en bättre och mer rättssäker process, menar Karolina Lindholm-Billing. Hon skulle vilja se fler överklaganden som fokuserar på metoderna för trovärdighetsbedömningen. – Det är jätteviktigt att biträdena kan det här området så att de kan ifrågasätta beslut och även metoden för hur trovärdighets– och tillförlitlighetsbedömningen har gått till. Ofta i ett överklagande ifrågasätter man tillämpningen av flyktingkriterierna. Men vi ser väldigt sällan ombud gå in och kritisera eller klaga på metoden, hur trovärdighetsbedömningen har gått. Så vi hoppas att ombuden ska bli bättre på att granska metoden för trovärdighetsbeAdvokaten Nr 1 • 2015 dömningar och också klaga på denna aspekt av besluten, och därigenom fungera som en del i hela kvalitetssäkringen, säger Lindholm-Billing. Även Dag Stegeland lyfter fram behovet av kunskap inom Migrationsverket och hos domstolarna. Samtidigt är det förstås en utmaning att hinna förmedla denna kunskap, inte minst inom Migrationsverket, som med ökande flyktingströmmar måste anställa allt fler handläggare och beslutsfattare, konstaterar Stegeland. Han tillägger: – För både Migrationsverket och migrationsdomstolarna är kompetensfrågorna centrala. Beviskrav och bevisvärdering behöver diskuteras löpande. Just inom asylrätten är bevisfrågorna särskilt viktiga. Än viktigare är att Migrationsöverdomstolen genom vägledande avgöranden visar hur beviskraven ska tillämpas och hur bevisprövningen ska gå till i den praktiska rättstillämpningen. Här behövs vägledning, och Migrationsöverdomstolen har en stor och viktig uppgift att ta sig an. Precis som Karolina Lindholm-Billing anser också Dag Stegeland att de offentliga biträdena är nyckelpersoner. Också här behövs kompetensutveckling, något som Advokatsamfundet skulle kunna bidra med. – Om fler duktiga jurister ska intressera sig för att vara biträden i asylprövningen, då måste det också satsas resurser där. Med fler skickliga jurister skulle asylprocessen inte bara bli mer kostnadseffektiv utan samtidigt rättssäkrare. Jag tror att högre ersättningsnivåer skulle kunna bidra till det, säger han. n Karolina LindholmBilling. Genuinitetsbedömningar – när det mest personliga granskas – vänd! 37 »