Advokaten 1
Fokus Trovärdighetsbedömningar i asylmål » Genuin
itetsbedömningar – när det Hur kan man egentligen veta vad en person tror på eller om han attraheras av män eller kvinnor? I en pågående studie försöker forskarna Rebecca Thorburn Stern och Hanna Wikström sätta fingret på de svåra juridiska avvägningar som kallas genuinitetsbedömningar. D Hanna Wikström. et började med att jag lade märke till uttrycket ”genuinitetsbedömningar” i en del ärenden som handlade om konvertiter och personer som åberopat sexuell läggning som skyddsgrund. Det framstod som att en del av trovärdighetsbedömningen handlade om att försöka klargöra om den sökande var "på riktigt" konvertit eller homosexuell, något som jag fann mycket märkligt. För hur kan man veta om en människa faktiskt tror på något, eller vem eller vad de blir attraherade av? Jag blev intresserad av hur tankarna gick kring dessa bedömningar av så djupt personliga saker som religiös övertygelse och sexuell läggning och hur de genomfördes och ville helt enkelt veta mer. Det berättar Rebecca Thorburn Stern, docent i folkrätt vid Uppsala universitet. Tillsammans med Hanna Wikström, fil. dr i socialt arbete vid Göteborgs universitet och forskare i migrationsrätt vid Uppsala universitet, ansvarar hon för forskningsprojektet ”Är det på riktigt?” Genuinitetsprövning vid åberopande av skyddsskäl. Med utgångspunkt i domar från migrationsdomstolarna ska Thorburn Stern och Wikström undersöka hur domstoGENUINITETSPRÖVNINGAR Genuinitetsprövning innebär en prövning av en persons övertygelse eller sexuella läggning, för att försöka se om den verkligen är genuin. Prövningen kan vara avgörande för att fastställa skyddsbehovet i asylmål, eftersom exempelvis konversion från islam till kristendom eller homosexuella handlingar i vissa länder kan leda till diskriminering, förföljelse eller till och med dödsstraff. Genuinitetsprövningar genomförs hela tiden hos Migrationsverket och i migrationsdomstolarna. Länge fanns knappt någon vägledning för 38 beslutsfattare och domare för hur de ska göras. På senare år har dock Migrationsöverdomstolen gett vissa riktlinjer i några avgöranden. I sitt avgörande, MIG 2011:29, tar sig Migrationsöverdomstolen an uppgiften att bedöma om en konversion är genuin. Domstolen svarar nej på frågan, och mannen nekas uppehållstillstånd. I målet, som gäller en afghansk man som konverterat till kristendomen i Sverige, tar domstolen bland annat fasta på att mannen inte uppvisat tillräcklig kunskap om kristendomen. Hans uppgifter om vad den nya religionen betyder i hans liv är också vaga, enligt domstolen, som finner att mannen inte hade ”gjort sannolikt att hans konversion från islam till kristendomen har sin grund i en genuin övertygelse”. I ett annat mål, UM 3853-13, kommer Migrationsöverdomstolen fram till att en uppgiven homosexuell läggning inte är trovärdig, bland annat för att den asylsökande lämnat allt för svävande svar om sina känslor inför homosexualiteten. 2012 kom också Migrationsverket med ett så kallat rättsligt ställningstagande, med rekommendationer angående trovärdighetsbedömningar vid religion som asylskäl. Handläggare och beslutsfattare rekommenderas där att utgå från om den sökande kan berätta detaljerat om sin religionsutövning i hem landet och i Sverige, hur den sökande kan berätta om sin trosuppfattning, religiösa erfarenheter och religionens roll i vardagen. Däremot varnar man för att lägga alltför stor vikt vid kunskaper om religionen. Enligt det rättsliga ställningstagandet kan inte alla individer förutsättas ha detaljkunskaper om sin religion. Advokaten Nr 1 • 2015 larna går till väga för att fastställa om en sexuell läggning eller religiös övertygelse är genuin, och vilken betydelse ”det genuina” i en uppgiven sexuell läggning eller konversion tillmäts av domstolarna när de avgör skyddsbehovet. VEM PASSAR MALLEN? I Sverige finns inte särskilt mycket forskning omkring genuinitetsbedömningar. Men enligt internationell forskning utgår bedömningar av religion och konversion ofta från en uppfattning om ”rätt” sätt att utöva en religion. Det ”rätta sättet”bör innefatta vissa kunskaper och vissa känslor inför religionen. I en ännu opublicerad forskningssammanställning pekar Hanna Wikström och Rebecca Thorburn Stern på att det finns sådana föreställningar även kring en genuin sexuell läggning. I dessa fall handlar det främst om förväntningar på processen för att ”komma ut” som till exempel homosexuell, och om hur personen uppträder efter detta steg. För personer som passar in i mallen behöver det inte vara något problem, påpekar Hanna Wikström. Svårare blir det för dem som inte gör det. Risken är att handläggare, beslutsfattare och domare förutom att bedöma tillförlitligheten med hjälp av andra metoder, också mer eller mindre omedvetet jämför den asylsökande med dessa mallar. Hanna Wikström och Thomas Johansson har i en forskningsartikel kallat detta för social trovärdighet. – Man gör bedömningar som ”är det rimligt att en kvinna från det här området agerar på detta sätt, är det rimligt att hon bemöttes av olika parter på ett visst sätt, är det rimligt att en person av så låg klass skulle handla på det här sättet”, exemplifierar Hanna Wikström, och tillägger: