Advokaten 1
Fokus Trovärdighetsbedömni gn ar i asylmål mest p
ersonliga granskas – Jag menar inte att Migrationsverkets folk är speciellt fördomsfulla, åtminstone inte mer än andra människor. Det här är samhälleliga värderingar som vi alla bär med oss. Men asylsystemet tvingar fram så otroligt binära och kategoriska resonemang, och därmed blir värderingarna tydliga i den typen av processer. FÖRESTÄLLNINGARNA PÅVERKAR Det handlar alltså om föreställningar som vi alla bär på och som – ofta utan att vi är medvetna om det – riskerar att påverka oss. För Hanna Wikström är just omedvetenheten ett stort rättssäkerhetsproblem. – Det är nästan den värsta aspekten, att det inte sätts ord på det, att man inte vet att man gör dessa bedömningar, säger hon. Finns det då något att göra åt att vi som samhällsvarelser så lätt fastnar i schabloner? För Hanna Wikström är en viktig del av lösningen om att de som fattar besluten är medvetna om sina föreställningar. – Jag tänker att man kan göra bättre eller sämre värderingar, mer eller mindre genomlysta. Bara genom att sätta ord på fördomar, ”jag har låg tolerans för kortvuxna personer” för att ta ett ganska dåligt exempel. Om jag har lagt upp detta på bordet är det mindre troligt att jag låter det påverka mitt beslut, menar Hanna Wikström. Advokaten Nr 1 • 2015 För rättssäkerhetens skull vore det också bättre om beslutsfattare och domare presenterade hela sina resonemang i beslut och domar, även om de vilar på en subjektiv grund. – Allt som görs måste explicit uttalas. Det vore bättre att skriva att ”det här är inte trovärdigt utifrån hur jag tänker att kvinnor från detta område agerar” än att bara skriva att det inte är trovärdigt. Det är inte hela lösningen, men först då saker uttrycks på ett tydligt sätt kan vi börja diskutera giltigheten i olika typer av resonemang och det är en viktig start för att börja åtgärda problemen, säger Hanna Wikström. Utifrån sina kunskaper och de insikter som forskningsprojektet gett hittills, har docent Rebecca Thorburn Stern ett råd att ge till advokater som agerar biträden: – Vara så tydlig som möjligt, förklara varför det finns oklarheter i berättelsen, om det finns sådana, ta upp kulturella och sociala orsaker till sådant som kan ifrågasätta trovärdigheten. Projektet ”Är det på riktigt” Genuinitetsprövning vid åberopande av skyddsskäl är beräknat att pågå till mitten av 2015. Närmast ska forskarna analysera de domar som samlats in. Läs mer om projektet på Lund/Uppsala Migration Law Networks webbplats: http://www.migrationlawnetwork.org. n Mångvetenskapligt förhållningssätt ger bättre bedömningar – vänd! 39 Asylsystemet hanterar enklast väldigt explicita, förenklade kategorier, menar Hanna Wikström. »