Advokaten 1
Fokus Trovärdighetsbedömni gn ar i asylmål » Mång
vetenskapligt förhållningssätt ger bättre bedömningar Kunskaper om mäns, kvinnors och barns ställning och livsvillkor i de samhällen flyktingarna kommer ifrån är avgörande för att kunna göra en bedömning. Trots den stora betydelsen av just trovärdighetsbedömningar har det funnits ganska lite skrivet om området i form av vägledning till handläggare och beslutsfattare. CREDOprojektet är ett försök att råda bot på bristen. I sin första rapport pekar CREDO på en rad möjliga förbättringar av asylprocessen, inte minst utifrån aktuell forskning. B 40 akom CREDO står FN:s flyktingkommissariat UNHCR tillsammans med ungerska Helsingforskommittén och IARLJ, International Association of Refugee Law Judges. Projektet syftar till att samla goda exempel och peka på brister i de bedömningar som görs inom EU-länderna. I sin första rapport Beyond Proof. Credibility Assessment in EU Asylum Systems, som kom 2013, presenterar CREDO såväl goda exempel och etablerade riktlinjer inom nationell och internationell rätt och internationell forskning inom flera discipliner som problem och fallgropar. Utgångspunkten är en djupgående granskning av asylprövningen i första instans i Storbritannien, Belgien och Nederländerna. Rapporten pekar på en rad problem och faktorer som försvårar trovärdighetsbedömningarna. Trauman, psykiska problem och en ny okänd miljö kan påverka den asylsökandes förmåga att berätta om sina asylskäl. Bristfällig tolkning, tidsbrist, okunskap hos handläggaren om den sökandes kulturella bakgrund och dålig landinformation som gör att en berättelse verkar felaktig är andra saker som riskerar att leda beslutsfattare fel i trovärdighetsbedömningarna. Karolina Lindholm-Billing, biträdande regionchef vid UNHCR:s kontor för norra Europa, lyfter också fram att migrationsmyndigheterna har ett eget ansvar för utredningen, ett ansvar som man inte alltid tar. – Ofta ser vi i beslut från andra länder att det blir avslag med motiveringen bristfällig trovärdighet. Om man går in och läser intervjuanteckningar så visar de kanske att den sökande har gett motstridiga uppgifter i olika sammanhang, utan att få möjlighet att förklara detta. I stället för att be personen förklara motstridigheterna har man liksom noterat ”aha, en motsättning” och så ger man avslag på det. Men det ska ju vara en dialog och samspel, inom ramen för det gemensamma utredningsansvaret säger Lindholm-Billing. Advokaten Nr 1 • 2015