Advokaten 1
Fokus Trovärdighetsbedömni gn ar i asylmål Rappor
ten visar också att olika länder och olika beslutsfattare inom sammma land kan ha olika uppfattningar kring behovet av att styrka en berättelse med skriftlig bevisning. En viktig slutsats i rapporten Beyond Proof är vikten av kunskap inom en rad olika områden, det som i rapporten benämns ”a multidisciplinary approach”, på svenska snarast ett mångvetenskapligt förhållningssätt. Det kan handla om kunskaper om mäns, kvinnors och barns ställning och livsvillkor i de samhällen flyktingarna kommer ifrån, liksom hur man kommunicerar och uttrycker sig. – Kunskapen behövs för att kunna sätta in den information som man får från den asylsökande i ett korrekt sammanhang och inte bedöma trovärdigheten i den information man får utifrån sina egna normer och värderingar och sin kulturella bakgrund, påpekar Karolina LindholmBilling. Också insikter i minnespsykologi kan vara viktiga i bedömningen, visar UNHCR-rapporten. Just den kunskapen innebär kanske att tidigare riktlinjer behöver revideras en aning. För medan det ofta har setts som ett tecken på tillförlitlighet att den sökande kan ge en detaljerad och sammanhängande berättelse visar minnesforskningen i dag att människans minne inte fungerar på detta sätt. Människor har generellt svårt att minnas detaljer. Minnet Advokaten Nr 1 • 2015 tar i stället fasta på större generella drag i det som händer. Dessutom kan traumatiska händelser påverka minnet på flera olika sätt. På samma sätt tycks inkonsekvens vara ett mycket allmänmänskligt drag i minnets funktion, inte något tecken på att en person ljuger. Enligt rapporten anser psykologer att en människa uppvisar en hög grad av konsekvens om hon säger emot egna tidigare utsagor i högst 20 procent av sina uttalanden. – Rapporten gör det tydligt att det ställs enormt höga krav på handläggare och beslutsfattare att ha all denna kunskap som krävs. Så det är en stor utmaning hur myndigheterna verkligen kan ge medarbetarna de verktyg de behöver för att kunna göra objektiva trovärdighetsbedömningar, säger Karolina Lindholm-Billing. Hon sammanfattar rapportens viktigaste slutsatser: – Man ska betrakta asylprocessen som en ickekontradiktorisk process, där man gemensamt med den asylsökande ska utreda vilka de materiella fakta är, och att ta in och tolka det den sökande säger utifrån ett tvärvetenskapligt förhållningssätt. En andra rapport från CREDO-projektet, om trovärdighetsbedömningar hos ensamkommande flyktingbarn, presenteras i början av 2015. Ett av de länder som studerats i rapporten är Sverige. n Tydligare beslut ett steg för ökad rättssäkerhet – vänd! 41 »