Advokaten 1
Fokus Trovärdighetsbedömningar i asylmål Tydligar
e beslut ett steg för ökad rättssäkerhet Migrationsverket arbetar på flera plan för att göra trovärdighetsbedömningarna mer rättssäkra och besluten lättare att följa. Bland annat handlar det om att ta till sig aktuell forskning och om att få beslutsfattarna att tydligt redovisa hur de gjort sina bedömningar. Det berättar Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson. Forskare som vi talat med betonar att det just i trovärdighetsbedömningar är omöjligt att komma ifrån ett subjektivt inslag, där bedömarens egna erfarenheter och föreställningar kommer att spela in. Håller du med om detta? – Det ligger i bedömningars natur – till skillnad från beräkningar – att det är en värdering som ska göras, i detta fall av sökandens utsaga. På så sätt finns där ett subjektivt inslag i denna bedömning. Det viktiga är hur vi hanterar detta i asylprövningen. – Redan genom att vi, sedan en tid, gör åtskillnad mellan bedömningen av berättelsen och personen anser jag att vi har kommit en bit på väg att kunna hantera dessa bedömningar utifrån objektiva kriterier. – När det sedan gäller själva bedömningen av utsagan finns det naturligtvis risk att gå fel. – Jag tror var och en kan se att det ligger en större risk i att subjektiva element får betydelse i bedömningen av vad som är ”rimliga” uppgifter än vad som är uppgifter som strider ”mot allmänt kända fakta”. Det kan också vara ett av skälen till att man inte heller i större utsträckning ser en hänvisning till att en uppgift inte är ”rimlig” i Migrationsöverdomstolens domar. Det rättsliga stödet till vår prövningspersonal uppmärksammar detta. – Det sätt vi på Migrationsverket vill omhänderta en uppgift som utredaren ställer sig frågande till är att låta sökanden bemöta frågor från tjänstemannen. Det är i utredningssituationen som utredarens individuella kunAdvokaten Nr 1 • 2015 skaper och erfarenheter kan leda till att olika frågor kan komma att ställas. – Vid bedömningen av tillförlitligheten är det emellertid omständigheter av objektiv karaktär som ska bedömas. Det ska inte enbart anges att berättelsen är osammanhängande, utan detta ska också exemplifieras. Om berättelsen är vag och detaljfattig ska beslutsfattaren också ange vad i berättelsen som är vagt och detaljfattigt. Samma krav på konkretion uppställs rörande om berättelsen innehåller motstridigheter eller uppgifter som strider mot allmänt kända fakta. Hur kan man minska spelrummet för sådana mer eller mindre medvetna föreställningar i besluten? – Som jag sa tidigare är tillförlitlighetsbedömningar centrala i den del av asylprövningen som handlar om att fastställa fakta. Det är också därför som Migrationsverket ständigt arbetar med att utveckla verktyg och metoder för att säkerställa att vi fattar objektiva och tydliga beslut som sökanden förstår. – En del i detta arbete som är särskilt intressant och viktigt är det tvärvetenskapliga perspektiv som får större betydelse i tillförlitlighetsbedömningarna. Kunskapen om hur vår hjärna och vårt minne fungerar är inte statisk. Här kan ny forskning inom minnespsykologin påverka våra bedömningar av vilka krav man kan ställa på den sökandes uppgifter, till exempel att dessa är sammanhängande och detaljrika. – Migrationsverket är en kunskapsorganisation som genom kontakter med universitet och högskolor strävar efter att tillgodogöra sig nya forskningsrön inom relevanta områden. Genom en sådan organisation tror jag att vi skapar förutsättningar för att hantera vanföreställningar och i stället utveckla vårt arbetssätt, baserat på kunskap. Vilka trovärdighetsbedömningar är svårast att göra? – I stödet till vår handläggande personal, när det gäller metoden för tillförlitlighetsbedömningar, trycker vi särskilt på att bedömningarna ska vila på en objektiv grund, att det inte handlar om att ”få fram sanningen” samt att 43 » Anders Danielsson.