Advokaten 1
Fokus Trovärdighetsbedömningar i asylmål » ”Även
i ärenden där religion åberopas som asylskäl, till exempel asylsökande som Hur den asylsökande vill eller inte vill ”manifestera tillämpa principen om tvivelsmålets fördel. Även om man förhåller sig till dessa delar finns det utmaningar av olika karaktär i alla situationer där man ska ta ställning till om man kan godta de uppgifter sökanden gör gällande. – Till exempel finns det en rad svårigheter att hantera när det rör sig om en asylsökande som berättar att han eller hon i sitt hemland riskerar förföljelse eller någon annan kränkande behandling på grund av sin sexuella läggning. Här gäller det att vi inte hamnar i ett heteronormativt tankesätt där vi ställer andra krav på en homosexuell asylsökande – att till exempel ge uttryck för sin sexuella läggning – än vi gör på en heterosexuell asylsökande. – Mot bakgrund av de särskilda utmaningar som finns i bedömningen av asylskäl hänförliga till könsidentitet och sexuell läggning har vi gett ut särskilda riktlinjer för utredning och bedömning av denna typ av ärenden. – Även i ärenden där religion åberopas som asylskäl, till exempel asylsökande som i Sverige konverterar, finns dimensionen offentligt–privat med. Hur den asylsökande vill eller inte vill ”manifestera sin tro” kan se väldigt olika ut och påverkar handläggarens arbete. Det är viktigt att vi har förmågan att anpassa utredningen och bedömningen av sökandens uppgifter utifrån omständigheterna i det enskilda ärendet. – Ytterligare exempel på svårigheter i tillförlitlighetsbedömningar är personer som utsatts för traumatiska händelser i hemlandet. I sådana situationer är det viktigt att vi inte uppställer samma krav på att utsagan är detaljrik och sammanhängande som i andra ärenden. Hur arbetar ni inom Migrationsverket för att förbättra kvaliteten på de svåra trovärdighetsbedömningar? – Det är viktigt med ett tydligt sökandeperspektiv i handläggningen av alla migrationsärenden; även om sökanden får ett avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd ska han eller hon förstå hur vi som myndighet har kommit fram till den bedömningen. Detta gäller inte minst i asylbesluten och tillförlitlighetsbedömningarna. – Den så kallade Migrationsspråksutredningen från 2013 konstaterade också att det fanns en del att förbättra när det gäller hur beslutsformuleringarna i Migrationsverkets beslut kan anpassas efter mottagaren. Migrationsverket har därför, i enlighet med utredningens slutsatser, utvecklat ett handläggningsstöd för beslutsskrivning med syftet att bättre anpassa besluten efter mottagaren genom att höja begripligheten och underlätta för sökanden att följa de juridiska resonemang som ligger till grund för verkets beslut. – Genom att vara tydlig mot sökanden i besluten, till exempel i tillförlitlighetsbedömningarna, tvingas beslutsfattaren att i text formulera de resonemang som ligger till grund för bedömningen och som, ibland, tidigare enbart fanns i tjänstemannens huvud. Härigenom kan 44 Sökandeperspektivet är viktigt i Migrationsverkets arbete. också eventuella otydligheter i övervägandena i ärendet undanröjas. Professor Gregor Noll har i ett par artiklar starkt ifrågasatt användandet av radiologiska undersökningar som ett verktyg för att bestämma asylsökandes ålder. Hur viktiga är de radiologiska undersökningarna i era bedömningar? – Inledningsvis är det viktigt att komma ihåg att det är den asylsökande som ska göra sin identitet, bland annat åldern, sannolik. Det är först om den sökande inte uppfyller sin bevisbörda som frågan om medicinsk åldersutredning kan bli aktuell. Migrationsverket saknar medicinsk kompetens. I stället följer vi de anvisningar som Socialstyrelsen lämnar i dessa frågor. 2012 gav Socialstyrelsen ut ett ställningstagande angående medicinsk åldersbedömning för barn i övre tonåren. Socialstyrelsen har funnit att medicinska metoder, det vill säga läkarundersökning och röntgen, är de lämpligaste metoderna för att göra åldersbedömningar. – Utifrån Migrationsverkets förvaltningsrättsliga utredningsskyldighet har Migrationsverket under 2014 inlett en upphandling med medicinska utförare för att få ett underlag i åldersfrågan i enlighet med den metod Socialstyrelsen anger. Advokaten Nr 1 • 2015