Advokaten 1
Fokus Trovärdighetsbedömningar i asylmål i Sverig
e konverterar, finns dimensionen offentligt–privat med. sin tro” kan se väldigt olika ut och påverkar handläggarens arbete.” Anders Danielsson ten på undersökningarna och kompetensen hos dem som genomför dem många gånger är för låg. Vad säger du om denna kritik? – Språkanalysen kan ha betydelse när Migrationsverket ska ta ställning till verkställighetsland. Migrationsöverdomstolen har i ett vägledande avgörande hänvisat till en statlig utredning och uttalat att språkanalyser kan ha ett betydande bevisvärde. – När Migrationsverket använder sig av språkanalyser sker detta i enlighet med villkoren i den upphandling verket har genomfört. Språkanalyser genomförs med hjälp av en språkanalytiker och en lingvist. Språkanalytikerns huvudsakliga kompetens utgörs av kunskapen i det aktuella språket. Lingvisten har däremot en akademisk utbildning. Språkanalysen görs av analytikern och lingvisten i nära samarbete. För att kunna svara på frågan om kompetensen är för låg hos dem som genomför språkanalyserna måste man därför specificera om kritiken avser analytikern, lingvisten eller båda två. – Den kritik som nyligen framförts i media avser huvudsakligen en särskild språkanalytiker. Av de uppgifter Migrationsverket tagit del av finns där inga sådana uppgifter som innebär att analytikerns språkliga kompetens är ifrågasatt. Har kritiken lett till några förändringar? – Både lagstiftaren och praxis är tydliga med att Migra– Innebörden av detta arbetssätt är att inte enbart röntgen ska ligga till grund för åldersbedömningen. Den fria bevisprövningen gäller även i dessa ärenden och det kan ofta vara en rad faktorer som ligger till grund för bedömningen om sökanden har gjort sannolikt den uppgivna åldern. Har Gregor Nolls kritik lett till några förändringar i hur ni på Migrationsverket ser på röntgenundersökningar? – Nej. Vi är medvetna om den stora osäkerhet som finns i medicinska åldersbedömningar. Frågan Migrationsverket har att ta ställning till är om uppgifterna i ärendet, bland annat resultatet av en röntgenundersökning, innebär att sökanden har gjort sannolikt den uppgivna åldern. – På det sätt som beskrivits ovan strävar Migrationsverket efter att arbeta med åldersbedömningar enligt den metod som Socialstyrelsen anger. Den naturliga utgångspunkten är därför att om det vetenskapliga stödet för detta ställningstagande saknas bör Socialstyrelsens riktlinjer ändras. Språkanalys är ett viktigt redskap när man ska bedöma om en asylsökande talar sanning om sitt ursprung. Samtidigt har de analyser som utförs fått stark kritik för att kvaliteAdvokaten Nr 1 • 2015 tionsverket kan använda sig av språkanalyser i asylprocessen. Det är dock myndigheten som ska säkerställa hur vi använder oss av detta verktyg. – På Migrationsverket har vi tidigare följt upp hur vi använder oss av språkanalyser i asylärenden. Den uppföljningen visade att vi huvudsakligen följer den metod för användning av språkanalyser som finns, det vill säga att inte enbart resultatet av språkanalysen har legat till grund för bedömningen av identitet och hemvist. Ytterligare en granskning fokuserade på kvaliteten i språkanalyserna genom att en motsvarande språkanalys fick ske av ett annat företag. Granskningen visade att de båda språkanalysföretagen gjorde i princip samma bedömning av den språkliga hemvisten av de inspelningar de fick del av. – Den kritik som nu framförts mot Migrationsverkets användning av språkanalyser gör att vi nu väljer en annan metod för att följa upp Migrationsverkets användning av språkanalyser. Vi kommer nu att låta en extern utredare, före detta ordföranden i Högsta förvaltningsdomstolen Sten Heckscher, titta närmare på hur myndigheten arbetar med språkanalyser. Det uppdraget innefattar en analys om hur Migrationsverket använder sig av språkanalyser men också en utredning om de olika metoder av språkanalyser som finns tillgängliga på marknaden. – Resultatet av den utredningen kommer att ligga till grund för hur vi ska arbeta vidare med dessa frågor. n Den svårfångade identiteten – vänd! 45 »